Vax

Vax (Lat. cera), kem., det ämne, af hvilket bina (se Bi) förfärdiga sina honingsceller, utgöres af en blandning af ett i alkohol lösligt ämne, cerotinsyra, C₂₆H₅₈CO₂H, och ett i alkohol olösligt, myricin, C₃₀H₆₁O.C₁₆H₃₁O (myricylalkoholens palmitinsyre-eter). Vax är en fast massa med kornigt brott och en behaglig lukt. Färgen är gul, men kan genom blekning i solljus eller med kaliumpermanganat och svafvel-syra bortskaffas. Det sålunda blekta vaxet (»jungfruvax») är hvitt och något hårdare än oblekt vax. Vaxets smältpunkt är 62°--63°, dess egentliga vigt 0,96--0,97. Nära beslägtade med bi-vax äro palmvax (se Ceroxylon andicola och Corypha), myrtenvax (se Myrica) och kinesiskt vax, hvilket sistnämnda slag uppstår genom insektstyng på grenarna af en askart (Fraxinus chinensis). Vax nyttjas till smärre plastiska arbeten (se Vaxplastik) och till beredning af ljus samt till farmacevtiska (se Cerat) och kosmetiska preparat. I handeln förekommande vax är stundom förfalskadt med talg och paraffin. Konstgjordt vax (cerasin) utgöres hufvudsakligen af paraffin. P. T. C.