Vogt

Vogt [fogt], Karl, tysk zoolog och paleontolog, f. 1817 i Giessen, blef 1847 professor derstädes. Sedan han 1849 blifvit afsatt från denna befattning (se nedan), befordrades han 1852 till professor i geologi, sedermera ock i zoologi vid universitetet i Genève. V. har utgifvit ett stort antal såväl rent vetenskapliga som populära arbeten. Bland de förra förtjena särskildt nämnas Histoire naturelle des poissons d'eau douce de l'Europe centrale (1839--45; tills. med Agassiz), Untersuchungen über die entwickelung der geburtshelferkröte (1842), Praktische vergleichende anatomie (under utgifning sedan 1885, tills. med E. Yung). Mycket använda äro ock hans Lehrhuch der geologie und petrefaktenkunde (2 bd, 1846; 4:de uppl. 1879) och hans af Specht illustrerade Die säugethiere in wort und bild (1883). V. var en bland de förste naturforskarna, som med stor kraft uppträdde för darwinismen, och genom å skilda orter hållna föredrag och många, ofta starkt polemiskt färgade skrifter bidrog han mycket till den nya teoriens popularisering. -- Äfven på det politiska området har V. spelat en på sin tid mycket bemärkt rol. Redan 1835, medan han studerade på Liebigs laboratorium, nödgades han, emedan han räddat en politiskt misstänkt vän från att blifva arresterad, fly för att ej råka ut för »Mainz-undersökningskommissionen». Vald till medlem af parlamentet i Frankfurt a. M., tillhörde han den i »Deutscher hof» sammanträdande fraktionen af venstern och var omvexlande med Robert Blum denna fraktions ledare. Efter parlamentets öfverflyttande till Stuttgart invaldes V. i »Reichs-regentschaft». Efter det s. k. Rumpparlamentets sprängning (1849), flydde V. under många äfventyr och mödor till Bern. Sedan han blifvit afsatt från sin professur i Giessen och anklagad för högförräderi, kallades han, såsom ofvan nämnts, till professor i Genève, der han snart blef medlem i Stora rådet, hvilken ställning han för några år sedan lemnade. L-e.