Wolfe

Wolfe [oulf], James, engelsk krigare, född d. 2 Jan. 1726, tog redan under 1740-talet del i krig, såsom i slagen vid Dettingen (1743), Falkirk (1746), Culloden (s. å.) och Laffeld (1747), i hvilken senaste drabbning han särskildt utmärkte sig. 1758 utnämndes han till brigadgeneral och deltog s. å. i den under Amhersts befäl stående expeditionen mot de franska besittningarna i Nord-Amerika samt bidrog väsentligen till eröfringen af den franska fästningen Louisburg (Juli s. å.). Då Amherst året derpå anföll de franska fästena längre i norr, beslöt W. att företaga ett angrepp mot hufvudorten i Canada, Quebec. Den franske befälhafvaren Montcalms försvarsåtgärder gjorde emellertid alla anfall på östsidan fruktlösa, hvarför W. djerft beslöt att angripa från vestsidan. Montcalm måste erbjuda batalj för att skydda staden. I denna segrade engelsmännen d. 13 Sept. 1759, men W. stupade, och äfven Montcalm. Quebec föll i engelsmännens händer. W:s qvarlefvor fördes till England och bisattes i Westminster-Abbey. -- Jfr Wright: »Life of major-general James Wolfe» (1864), Parkinan: »Montcalm and Wolfe» (1884). J. N.