Sida 114
io6
EN VINTER T SODERN.
nade^ framfor ett hus, som, ehum forfallet och vanvardadt, dock annu bar en pragel af storhet och prakt, men innan vi hunnit taga dess yttre 1 nogare skarskadande, voro vi omringade af en massa kvinnor och barn, som, skrikande om hvarandra, drogo oss in i huset for att visa oss dess markvardigheter.
En sorgHgare syn af storhet i forfall vet jag m.g sallan hafva sett. I de hoga praktrummen voro val ett tiotal familjer inlogerade, i ett armod och en smuts, som man val knappast finner annat^an soder om alperna. Ouppbaddade sangar pa golfven, nigra trasiga stolar, husgeraden kastade huller om buUer i vraarna. Och ofver detta elande hvalfde sig de hoga taken, med sina trots aldern Jjusa och leende malningar, sorglosa skepnader, som med sitt renaissanceleende skadade ned pS armodet, hksom de fdrut skadat ned pi prakten. Det var en kontrast, sa skarande, att man blef ilia till mods och fick bradt om att komma ut i den fria luften igen
Palatset hette Palazzo Cenci, vi fingo veta det vid utgaendet, och det var som om detta namn annu mer fdrokade forfallets tragik.
Men for att aterga till mitt palats har i Palermo, sa bar det en vanlig, godmodig, en smula smiborgerlig pragel ofver sina mer eller mindre hogattade drag. Hvad namn det tordom bar vet jag icke - nu heter det .Pension Suisse» af hvad anledning har jag heller icke kunnat utfundera. SI val vard som vardinna och upp-
Källa: Internet Archive ·