Sida 115
PALERMO.
107
II
passning aro genuint italienska, i det hela finns det icke ett spar af schweiziskt mer an till namnet.
Icke heller bland gasterna finnes — atminstone for tillfallet — nagon schweizare. De aro samt och synnerligen — mig undantagen — italienare, komna fran skilda delar af landet for att besoka den bar pagaende utstallningen. Som de icke aro manga, inalles blott en sex stycken, och vi gemensamt intaga en slags familjemiddag under vardens och vardinnans presidium, har jag haft tillfalle att iakttaga och lara kanna dem battre an hvad vanligen later sig gora i ett hotell med dess gaende och kommande.
Vardinnan, som tydligen ar den, hvilken har hogsta ledningen af hotellet om hand, ar en fet, frodig gumma, som med mycken vardighet intar hogsatet vid bordet, ofvervakar uppassningen och da och da upplifvar konversationen mellan gasterna, som nastan alia tyckas vara stamgaster och personliga bekanta till henne. Det ar atskilliga tecken som tala for att hon ar af god familj, och att hennes nuvarande stallning icke ar den som hon hoppats pa och dromt om, utan snarare den till hvilken hon fatt resignera sig. Men hon resignerar sig med bibehallen vardighet och utan att visa nagra tecken till bitterhet eller daligt lynne. Nu ar det en gang som det ar, och hon gor tydligen det basta af det.
Det ar en af de basta, mest tilltalande sidorna i det italienska samhallet, att standsskillnaderna har tyckas mycket mindre skarpt utpraglade an
Källa: Internet Archive ·