Tillbaka Read Runeberg

En vinter i södern, reseminnen

Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 180
Originalsida 181
180–181

Sida 180

172

EN VINTER I SODERN.

darfor latt for dig att halla pa din. Jag tror, att dessa bans fortjanster innerst bero pa en utpraglad kansla af egen vardighet, men resultatet blir i alia fall detsamma som om det berodde pa finkanslighet gent emot andra. Han ar sallan artig, men ban ar stundom vanlig och nastan alltid taktfull.

Man traffar dar pa den langrandige tysken, gemytlig, tjanstvillig, spraksam och trottsam. Engelsmannen hafva lange gatt och gallt for den resande nationen par preference, men tyskarne borja nu pa att gora dem rangen stridig i detta afseende; atminstone ar det fallet i Italien. I massor stromma de ned ofver alperna och rutscha pa rundresebiljett igenom hela Italien pa en eller ett par manader. Jag tror att detta icke ar riktigt af dem; man skall se tyskarne hemma hos sig sjalfva, i deras eget Tyskland; dar trada alia deras goda, hederliga och grundliga sidor fram och gora sig gallande i den ratta omgifningen, men pa resor taga de sig icke hka bra ut. De aro alldeles for bullersamma, for hogljudda och for entusiastiska. D. v. s. det ar egenthgen spraket som ar for entusiastiskt. De hafva icke annat an superlativer, och innan man hunnit komma under fund med att »wunderschon» betyder »inte sa illa», »reizend» — »ganska natt» och »colossal» — »a ja, samre har jag setts, har man blifvit sa nervos af alia tungfotade epiteten, att man icke kan hora dem utan att det rister i en, som om de trampade en pa liktornarna.

Källa: Internet Archive ·