Sida 185
TURISTERNA.
1/7
en makt, som de stundom hata, men aldrig kunna undfly, en makt, som tagit dem fangen och forhaxat dem. Stundom vandra de som enstoringar genom varlden, tala likgiltiga ord, men gomma pa sina tankar. Stundom hafva de latt att knyta vanskap och gifva fortroenden, men vanskapen loses vid en jarnvagsstation, och fortroendet har ingen framtid for sig. — Du kan hos dem vinna en snabbare forstaelse an hos nagon annan, ty de hafva smakat pa de fiesta varldens ting, men det finnes for dem ingen skillnad mellan vasent-Hgt och tillfaUigt, ty de hafva sett att allt vasenthgt blott ar en langhfvad tillfalUghet. De kunna njuta af ogonblickets fr5jder, men aldrig glomma det helas nielankoli. De hafva aldrig bradtom, men kunna aldrig hvila sig. De veta, att missrakningen, den hemliga ledan vantar dem, hvart de komma, och dock resa de utan tvekan hundra mil for att finna den. Stundom gora de ett krampaktigt forsok att bygga sig ett hem och sla sig till ro, men da hemmet val ar fardigt, branner det deras fotter, och de ofvergifva det for ett land som de annu icke sett, en sensation, som de annu icke profvat, en njutning, som de annu icke smakat elier en moda, som de annu icke erfarit. Det ser ut, som om de skulle soka nagonting, men det ar sjalfva sokandet som blifvit deras lifs innehall och uppgift.
Källa: Internet Archive ·