En vinter i södern, reseminnen

3 = h- ' — =

1

BBS

^^BSBBBS^BHiiHiiB^

(

[\j^=

J

—

^^H 2 2 i?A^ VINTER I SO BERN.

CO — =

^1 kand italiensk opera, och ser nigra otydliga ge-

ip^ — ^

H stalter glida forbi dar uppe som i ett skuggspel. 1

^^L Det ar en bro, som jag passerar under. Gondolen

^

jH svanger om horn efter horn, passerar den ena j

en — =

^1 kanalen efter den andra, alia lika tranga, lika ' ^1 mbrka, och rundt omkring mig fdrnimmer jag ^1 sorlet fran denna stad, som ligger dar midt i

1

CTi

^H vattnet. Det ar som om jag langsamt glede in H i en frammande varld, tillbaka till ett forflutet

-J — =

^1 sekej, och som om allt detta som jag dunkelt ^1 skonjer omkring mig endast vore valnaden af

CO — =

H^ll nagot som for langesedan forsvunnit fran jorden.

=

^^1 ' Jag kanner en slags undran hvad slutet skall ]

KD — =

H; blifva pa denna sallsamma fard, men slutet blir

^E; dock att jag stannar vid en trappa, som leder

' =

H^ in i ett modernt hotell, ater en modern kvalls-

1 ^

o —

H vard och lagger mig i en modern sang. Och H da kanner jag mig frestad att anse allt det andra

I—' =^ 1— ' ^

H for en drom; men hela natten sjunga venetianarne H serenader nedanfor mitt fonster, och genom den

I—' ^

B st5rda, oroliga slummern foljer mig ett dunkelt

M =

H medvetande, att jag dock verkligen befinner mig

1 1

E i Venezia, hafvets stad. '

CO =

wk Da jag reste var det midt pa middagen.

W Det hade regnat hela dagen, regnat och regnat

h- ' ^

Xi fran en lag, tung himmel, som hangde likt ett

■1 sorgedok ofver staden; S. Marcos stamkunder

h- ' ^

^^H| sutto med bedrofliga miner under arkaderna och

en =

^H| kastade misstrostande blickar pa de annu mer

1 — ^

MJ bedrofvade framlingarna, — allt var vatt, smut-

C3^ = I—' ^

I—' ^ CO =

^ sigt och bedrofligt i kanalernas stad. j

1

cm

w

2 3 L

1 5 6 7 8 9 10 11 12

i