Sida 59
SIENA.
SI
i"
ock blott ett par korta dagar, ar man glad att man icke gatt det forbi. Det ar ett af de mest karakteristiska och i sin karakter bast bibehallna minnesmarkena fran detta forgangna Italian, de sma staternas, de starka karakterernas, de skona konsternas, de blodiga stridernas Italien.
Man reser dit fran Florens pa ett af dessa alskvardt bekymmerslosa italienska tag, som afga sa dar en kvart senare an hvad de skuUe, sta och sola sig vid alia smastationer och vanta pa afvenledes fdrsenade resande, pusta i iippfardsbackarna och ruUa gladeligen utfore, dar det bar utfore, och sa i alia fall komma fram pa sin hojd en halftimme senare an utlofvadt var. Vagen gar i otaliga bukter fram mellan de Toscanska kuUarna; landskapet ar som ett haf under jamn och frisk bris, de grona vaglinierna korsa eller folja hvarandra anda bort till horisonten. Sa smaningom vaxa dock vagorna, linierna svalla och breda ut sig, landskapet far en mera storslagen och maktig karakter. Har och dar pa hojderna ser man ruinerna af nagon gammal medeltidsborg, vagen hojer sig alltjamt, allt forenar sig for att stamma sinnet till samklang med de intryck, som vanta en, da man slutligen kommer fram till Siena, dar det ligger pa den hogsta punkten, inom sina hoga, fasta murar, bekladande sina tre kullar med en skog af kyrkor, palats och borgarhus, som kackt och frimodigt resa sig sida om sida med palatsen.
Källa: Internet Archive ·