Sida 60
52
EN VINTER I SODEKN.
Siena ar som ett italienskt Nurnberg. Det forsta intrycket, som de bada staderna gora pa framlingen, ar alldeles likartadt, och det starkes allt mer, blott med den skillnaden att det har i Italien ar en nyans Ijusare, gladare kanske an dar i Tyskland. Det finns i sjalfva verket manga beroringspunkter mellan de bada stadernas historia. I bada spelade ett frihetsalskande, krigslystet, konstvanligt och konstutofvande borgerskap hufvudrollen, bada iitgjorde en standig eggelse for inre maktlystnad och frammande erofringsplaner, bada utvecklade sig och vaxte med en otroHg seghet under standiga strider, och bada hafva spelat en betydande, i nigra afseenden grundlaggande roll i konsthistorien. Om Nurnberg i detta sista afseende har forsteget, sa har Siena det daremot i krigisk ryktbarhet. Kanske ingen af alia de stridslystna f. d. fristaterna i Italien har en sa blodig forntid att se tillbaka pa som Siena. Ofver bada hvilar det slutligen samma egendomhgt betagande stamning af medeltid, ofver Siena annu mera ostordt, mera oberordt af en nyare tids inkraktningar an ofver Nurnberg. Hvarpa beror den egentligen, den oemotstandliga tjusning, som alia minnesmarken fran denna sa mycket forkattrade medeltid utofva pa den nutida betraktaren, och som gor att man slutligen borjar tvifla en smula pa berattigandet af de harda domar, som fallts ofver den. Ar det blott en rent yttre mottaglighet for det pittoreska, for ruinernas saregna skonhet, som verkar det.?
Källa: Internet Archive ·