Tillbaka Read Runeberg

En vinter i södern, reseminnen

Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 62
Originalsida 63
62–63

Sida 62

54

EN VINTER I SODERN.

hallet dari ar i mangt och mycket detsamma, fast formen, under inflytande af de antika skonhetsidealen, blifvit lugnare, mera medveten och beharskad. Ingenstades kan man battre folja bfvergangarna, ser man battre samhorigheten an i Siena. Har finner man medeltidens oroliga, afventyrslystna kynne och renaissansens plastiska kign i fdrening. Hur mycket medeltid ar det icke bara i det satt hvarpa staden ar byggd? — Den lar visserHgen forskrifva sig anda fran den etruriska tiden, men det var forst under medeltiden som den blef en blomstrande stad. Och dess lage gjorde den sarskildt lampad darfor, — man forstar att det maste hafva tilltalat det medeltida lynnet. Byggd som den ar pa tre kuUar, slingra sig dess gator utefter kuUarnas kron, stupa brant ner for deras sidor, klattra modosamt uppfor igen, — det ar backe upp och backe ner hvart man gar. Nere i sankan mellan kullarna Hgger torget, sjalft sluttande nedat fran alia sidor, men ifran det hojer sig ett torn, Torre del Mangia, hvars tinnar na hogt ofver kullarnas toppar — pa dessa toppar ligga kyrkorna, beharskande staden, och rnndt omkring i fantastiska vinklar och bukter, loper den valdiga stadsmuren, som gjorde staden till en ointaglig fastning, hvilken endast med hunger kunde betvingas. Och dar utanfor breder sig det bergiga, boljande landskapet i ett vidstrackt, vaxlande, storslaget panorama. Pa dessa krokiga, branta gator resa sig nu palatsen i stilfull, adel renaisanceskonhet,

Källa: Internet Archive ·