Tillbaka Read Runeberg

Venus som stiger ur badet : bildstod i marmor af Johan Tobias Sergel : jemte mästarens sjelfbiografi : en konsthistorisk studie

Originalsida 10
Originalsida 10
Originalsida 10
Originalsida 11
10–11

Sida 10

Venus som stiger ur badet

lärare i tacksamt minne, men beklagade, att han i denna skola förlorat många år af sin bästa ungdomstid* Hos honom hade redan tidigt vaknat en aning derom, att han sträfvade framåt på en orätt väg, och denna aning blef, såsom vi sett, en döfvande visshet, dä han omsider fick träda in i Roms rika samlingar af antika konst leraningar* Hans nye läromästare blef nu antikerna och naturen: den senare såsom konstens lifgifvande och föryngrande källa, de förre såsom en uppenbarad gudasänd regulator*

Vid denna tid var det likväl den romerska och den sengrekiska plastikens verk, ^om drogo uppmärksamheten till sig, kanske främst Laokoonsgruppen, Apollo di Belvedere och Venus de Medicis, i hvilka man trodde sig se antikens både manliga och qvinliga idealtyper förkroppsligade, likaså, hvad särskildt angar Laokoonsgruppen, kompositionens dramatiska lif i höjdpunkten af hvad denna konst mäktat hinna. Sergel hade redan i hemlandet lärt känna dessa skapelser genom gipsafgjntningar ^ de hade först på sådant sätt fängslat hans konstnärsblick* Deremot kände man icke vid samma tid, såsom först senare, den äkta plastikens alster, de äldre grekiska skolornas och Fidias' verk, genom hvilka den stränga stilen utpreglat den lugna och majestätiska kraften, det kyska och likasom omedvetna behaget*

Då nu Sergel gick att bilda sig efter de klassiska mönstren, förhöll han sig till en början kopierande, derefter såsom fritt skapande, i det att han valde antika motiv för sjelfstandig behandling* Sålunda framträdde hans yppersta arbeten: Faunen, Diomedes, Amor och Psyche, Mars och Venus, samt Othiy^ades och senare äfven Venus som stiger ur badet.

Genom dem har han brutit en ny bana och lagt i dagen sin konstnärliga individualitet.

Men likasom inom naturens verld ingen utveckling sker genom oförklarliga språng utan hänvisar på krafter, om än förut obemärkt verkande, sä icke heller inom andens verld* Endast

Källa: Internet Archive · ·