Sida 30
Erinringar vid Sergels sjelfbiografi
30
Al grin. Architecter Gondoin och le Doux. I London Rennholtz och West, målare. I sculpturen Beken och Benks; architect Chambers.
Erinringar
ztid y&koH Ti^ms sjel/åtsgraji.
I. Sergel, som adlades under detta namn den 24 Januari 1808, den dag då bildstoden åt Gustaf III aftaektes, skref förut sitt namn SergelL
Hans sjelf biografi är har ofvan afiryckt efter en handskrift i KongL biblioteket, dit den inkommit 1828 med de samlingar, som då inköptes efter vinhand' laren Daniel Georg Nescher*
Såsom förut är antydt i uppsatsen om Venus som stiger nr badet, kan denna biografi antagas vara författad år 1787 eller kort fortit. Dä imellertid Sergel deruti ieke med något enda ord omnämner sin andra resa till Italien 1783 — 1784, hvilken han fick företaga i konungens sällskap, skulle man deraf kunna draga den slutsats, att biografien vore nedskrifven redan före denna tidpunkt. Men så är icke förhållandet, h vilket torde framgå af följande omständighet, Sergel uppräknar nemligen bland de många af honom utförda porträttbilder i medaljongform äfven ^*den olycklige Simmingskölds^‘, Hvarför kallar han denne olycklig? Svaret härpå innefattar en tidsbestämning.
Johan SimmingskÖld, född 1748, tillfallighetsdiktare, politisk skriftställare och äfventyrare, hvilken gjort sig bemärkt såsom handtlangare vid statshvälf ningen 1772, hade innästlat sig hos många framstående män och vunnit Gustaf III:s ynnest, såsom bevis hvaipå han erhöll titel af KongL bibliotekarie och senare såsom Lagman samt blef Ordenshistoriograf 1782, Men sedan han begått en mängd bedrägerier, förfalskat bref, reverser och vexlar, upptäcktes detta under senare delen af är 1784, alltså efler Gustaf III:s italienska resa. SimmingskÖld arresterades, men fick rymma den 19 September samma år. Sedan han i utlandet begått nya bedrägerier, vardt han på svenska regeringens begäran häktad i Dresden 1786 och insattes pä Königsteins fästning, der han qvarhölls till sin död 1796. Har hemma i fäderneslandet blef han genom Svea Hofrätts dom den 7 April 1786 förklarad sitt adelskap förlustig. 1 ett bref till baron Patrik Alströmer den 21 November 17S4 (i KongL bibliotekets handskriftsamling) berättar GjÖrwell, huru Sergel, dä han vid ett besök hos målaren Martin den 13 förutgångne Oktober fält se Simmingskölds porträttmedaljong, slog sönder densamma med sin käpp* SimmingskÖld hade lemnat den till Martin för att af honom öfverflyttas i gravyr*
Häraf torde man alltså finna, att Sergel kallar SimmingskÖld “den olycklige“ på grund af 1784 års händelser eller kanske efter det Svea Hofrätts dom fallit 1786* Lägger man härtill vidare, att Sergel svårligen förr än omkring 1787
Källa: Internet Archive · ·


