Sida 69
IV. Linnés fosterländska resor
ses ingenstädes hos oss löpa i större hjordar och ingenstädes fetare än på slätterna, der de gnaga fäladen, fastän de mjölkas. Svinen äro ock större, hvilkas myckenhet bäst skönjes, när de i hela skockar uppföras till bokskogarna om hösten, då ollon infaller, och då de smällfeta derifrån återhemtas om vintren, så stora att de svårligen igenkännas. Gässen blänka öfverallt hvita, flyga, bitas och skria på de stora fälten, så att näppeligen någon inhyseskäring gifves, som ej har gäss, der så godt förråd gifves på hafre. Svanor simma med sina uppböjda vingar vid stränderna, mest vid Ellenbogen emellan Malmö och Skanör, der de skjutas i myckenhet. Änderna hålla sig här intill jultiden, ja, ofta hela vintrarna, ifall de ej äro desto starkare.
Storkar, som näppeligen våga sig öfver Skåne, synas dagligen spatsera med sina långa ben på slätten och bygga sina stora bon vid byarna på träden eller taken. Stararna, som med andra sträckfåglar efter midsommaren lemna de norra provinserna, uppehålla sig här nere emot slätten och skrika i träden till senaste hösten. Lärkorna hänga tillrande öfver alla sädesfälten, tjockt som stjernor med en daglig musik. Näktergalarna musicera alla nätter utur de löfrika lunderna närmast intill slätten. Klockgrodorna bomma och sammanringa in på sena aftnarna utan uppehåll.
***
Stenbrohult. Den 15 maj 1749. Här fann jag fåglarna utödda, boet uppbrände och ungarna förskingrade, att jag näppeligen igenkände det rum, der jag sjelf blifvit utkläckt. Jag tyckte mig se »campum ubi olim Troja» på det stället, der min salig fader, kyrkoherden Nils Linnæus, anlagt den trädgården, som fordom blänkte af de raraste örter i Sverige, hvilken en häftig vådeld alldeles förstört, förr än tiden honom bortryckte, förlidet år den 12 maj. Mina ungdomsnöjen, de raraste växter, som växa vildt på denna ort, hade ej hunnit ännu framkomma. Jag, som för 20 år sedan kände hvarenda inbyggare i socknen, fann nu knapt 20 personer öfriga, dem jag alla i min barndom sett som unga drängar. De gingo nu med grå hår och hvita skägg, utlefvade, och en ny verld hade kommit i stället.
Källa: Project Runeberg ·