Read Runeberg

Carl von Linnés lefnadsminnen Tecknade af honom sjelf

Originalsida 68
Originalsida 68
Originalsida 68
Originalsida 69
68–69

Sida 68

IV. Linnés fosterländska resor

 De gamle Philosophi Pythagoræi och än i dag de ostindiske Gymnosophistæ trodde på en metempsycosis animorum. Vi, som hålla den för flärd, se en annan metempsycosis corporum. Då jag tager mullen af kyrkogårdarna, tager jag de delar, som konstituerat och varit förvandlade af menniskor. För jag den på min kålgård och sätter kålplantor deruti, får jag deraf kålhufvud i stället för menniskohufvud, men kokar jag dessa hufvud och gifver dem åt folk, förvandlas de åter till folkhufvud eller andra delar. Således komma vi att äta upp våra döda, och det bekommer oss väl, men jag tillstår gerna för min egen räkning, att om jag visste, det jag på detta sätt uppåte min eller en annans farfader, att jag icke gerna ginge på den kålen utan jag hade desto starkare aptit och hunger. Jag vet väl att nässlor växa frodigt på kyrkogårdarna och der plockas flitigt af käringar samt köpas och ätas på god tro, och det bekommer väl, fast jag för min räkning heldre åte dem, som vuxit i en annan trädgård.

Vi hålla kyrkogårdarna heliga, vi tåla ej att våra saligen döda uppätas af kreaturen, och vi skulle icke vilja göda våra svin med lik, fast vi hade aldrig så mycket förråd deraf, och jag tror, att om de dermed voro gödda, skulle vi lätteligen mista aptiten för fläsket. Borgarne i Leiden tåla icke en gång att med. studiosi skola der uppgräfva, inkognito deras barn, sedan de äro begrafna, för att anatomisera dem hemligen, fast de lika inkognito åter gräfva ned dem på sitt ställe. Jag tror det är naturligast låta de döda hvila i sina grifter och att förunna dem en liten plats inunder jorden, sedan de ej mera få vara på jorden.

***

Ur Skåneresan. Djuren likna växterna uti ett så herrligt land. Fänaden är i Skåne, synnerligen på slätten, större än upp i landet, hvarifrån till oss föras de stora skånska stalloxarna i stor myckenhet - att förtiga det korna tre gånger om dagen hemkörts af de skramlande hyrar till mjölkning. Hästarna äro äfven här större än upp i landet och de gå här ofta i skoglanden ute på bokskogarna hela vintrarna. Härifrån få vi upp till landet våra mesta stora rustgille-, ryttare- och vagnshästar. Fåren

Källa: Project Runeberg ·