Sida 265
Inledning
klart följa den yttre världens skiftande bilder som om vi stode därute under Guds fria himmel och klara sol.
På en cirkelrund, höj- och vridbar hvit bordskifva se vi nämligen en del af den yttre omgifningen afspeglad i förminskad skala, men ändå skarpt och fullt tydligt samt med sina naturliga färger. En enkel vridning på ett från taket nedskjutande handtag framtrollar en ny vy på skifvan, så att man faktiskt kan se horisonten rundt. Där ha vi t. ex. hufvud-entréen med sina fladdrande vimplar, sina himmelsblå vaktmästare och skaror af in- och utpasserande allmänhet. Så skiftar taflan: vi se Stockholms stads paviljong ligga bländhvit och härlig mot en bakgrund af saftig grönska och blå himmel. En ny vridning på handtaget och Industrihallens kupol träder fram för vårt öga, ljus, glad och ögonsmekande. Den ena bilden trollas fram efter den andra, tydlig i hvarje detalj, hvarje färgnyans, vid god belysning till och med så skarp, att man tydligt kan igenkänna anletsdragen på kommande och gående — det skall till och med ha händt, att personer, som tappat bort hvarandra i utställningsvimlet, hastigt och lustigt åter förts tillsammans därigenom, att den ene af dem fått se den saknade vännen dyka upp på camerans bordskifva.
Camerans allseende öga afslöjar äfven ibland små lustiga pikanterier af stort intresse för åskådarne. Sålunda hände en dag strax föie midsommar att åskådarne fingo se ett älskande par, som tagit plats på en soffa i närheten af Turistpaviljongen och som, i tanke att de voro osedda, emedan platsen vid tillfället var tämligen folktom, passade på tillfället att utbyta en serie af de muntliga ömhetsbetygelser, man kallar kyssar. Man kan tänka sig, till hvilken munterhet denna idylliska scen gaf anledning därinne i den mörka kammaren. Sedan åskådarne kommit ut, begåfvo de sig i samlad trupp ned till skådeplatsen, där de två aningslösa människorna ännu sutto kvar, nu naturligtvis korrekta i skick och sätt, men säkerligen litet fundersamma angående betydelsen af de förbigåendes spefulla ögonkast och småleende miner.
En annan likadan camera obscura är belägen på östra utställningsfältet bakom Maskinhallen och alldeles invid ång-sluparnes och ångfärjornas tilläggsplatser vid Allmänna gränd.
Källa: Project Runeberg ·