Sida 14
Skljedom
engelska fredsföreningen förmå dem att i ett af fördragsprotokollen intaga ett högtidligt erkännande af skiljedomsprincipen. I sina regeringars namn uttryckte de här den önskan, att de stater, mellan hvilka uppstode någon allvarlig meningsskiljaktighet, skulle, så vidt omständigheterna det tilläte, hänskjuta den till en vänskaplig makts skiljedom, innan de grepo till vapen. Förslaget härom, som enhälligt antogs, utgick från lord Clarendon, Englands representant, och understöddes af Frankrikes, Preussens och Italiens ombud, Walewsky, Manteufel och Cavour.
Men den första rörelsen till förmån för särskilda skiljedomstraktater framträdde i en petition, som år 1847 af engelska fredsföreningen stäldes till parlamentet.
Följande år (1848) behandlades detta ämne vid fredskongressen i Brüssel.
Några månader senare framlade mr Cobden i underhuset en adress till regeringen med anhållan, ätt statssekreteraren för utrikesärenden måtte åläggas att inbjuda de främmande makterna att ingå traktater i detta syfte. Förslaget mottogs i början med ett sorl af förvåning och löje, men ledde sedan till en allvarlig och betydelsefull debatt.
Källa: Project Runeberg ·