Sida 15
15
Reuss.
Reuss-Greiz. Reuss-Schleiz-Lobenstein-Ebersdorf. 6,8 qvadr. mil. 42,130 inv. (1861). 15 qvadr. mil. 83,360 inv. (1861).
Huset Reuss, gom antagit Furstetiteln sedan 1778 och hvars alla manliga medlemmar bära namnet Henrik, leder sin härkomst från Ek-bert, Grefve af Osterode (år 900), och från de.i 12:te seklet såsom Kejserliga Riksfogdar vid Pleisse, Elster och Saale omtalade Herrarne af Gleisberg. Familjen har varit delad i åtskilliga grenar, hvaraf na blott återstå Reuss-Greiz (eller den äldre grenen) och Reuss-Schleiz (yngre) med bigrenen Reuss-Schleiz-Köstritz.
RML
214 qvadr. mil. Omkr. 700,000 inv.
Granden till Påfvarnes verldsliga magt lades 755, då Frankiske Konungen Pipin den Lille skänkte dem det från Longobarderne eröfrade Grekiska Exarkatet Räven na vid Adriatiska hafvet Carl den Store ökade denna nybildade Påfvestat med Perugia och Hertigdömet Spoleto. Under de följande århundradena förstorades beständigt dess besittningar, särdeles genom den Toscanska Grefvinnan MathUdas bekanta donation (1077) af s. k. "St Peters arfvedel." År 1791 förlorade imellertid Påfven sina besittningar i Frankrike, Avignon och Venaissin. Ar 1798 förklarades Påfvens stater för en Romersk republik, men återställdes dock redan 1800; af Napoleon införlifvades sedermera Kyrkostaten dels med Franska Kejsaredömet, dels med Konungariket Italien, men 1814 återfick Påfven sina fordna Italienska besittningar. Sedan 1860 har dock större delen af Kyrkostaten förenats med det nybildade Konungariket Italien, så att för Påfven nu blott återstå legationerna Rom och Comarcha, "Viterbo, Civita-Vechia, Velletri särat Frosinone.
Ryssland.
370,042 qvadr. mil. 74,139,394 inv. (1860).
Deraf Polen: 2,331 qvadr. mil. 4,840,466 inv.
» Finland: 6,870 qvadr. mil. 1,724,193 inv. (1859).
Om man undantager det Mongoliska herraväldet och de 15 år (1598—1613), då inre stridigheter och täta thronombyten ägde rum i Ryssland, har nämnde Kejsaredöme alltsedan Rikets grundläggning 862 af Rurik och dennes bröder (sannolikt till börden Svenskar) endast beherrskats af 3:ne dynastier, nemligen Ruriks (862—1598), huset Romanow (1613—1762) och det nu regerande Holstein-Gottorpila huset en gren af Oldenburgska huset (se Danmank), hvilket sistnämnde med Peter IH, son af Hertig Carl Fredrik af Holstein-Gottorp (Carl XII» systerson) och Zar Peter I:s dotter Anna, år 1762 besteg Rysslands Aron. Af Peter Hl är nuvarande Kejsaren en ättling i 3:dje led
Källa: Project Runeberg ·