Sida 16
16
(Paul-Nikolaus-Alexander). — Såsom ofvan (vid Polen) är nämndt, är Rysslands Kejsare tillika Konung af Polen.
Sachsen.
272 qvadr. mil. 2,225,240 inv. (1861).
Grefliga huset Wettin, blomstrande redan i 10:de seklet, erhöll genom gifte Markgrefskapet Meissen (i ll:te seklet) och Landtgref-skapet Thüriugen (i 13:de seklet). En ättling af detta hus, Landtgrefve Fredrik I den Stridbare, blef — sedan Kurfurstarne af Asca-niska huset utdött — Kurfurste af Sachsen 1423. Med hans sonsöner, Kurfursten Ernst och Albrekt den Belijertade delade sig huset Wettin i 2 linier, den Ernestinska (äldre) och Albertinska (yngre). Från den äldre härstammade de Sachsiska Kurfurstarne. Fredrik den Yise, Johan den Beständige och Johan Fredrik I, men sedan den sistnämnde under reformations-krigen måst lemna Kurvärdigheten 1547 åt Hertig Moritz (af Albertinska linien), har den Ernestinska linien (ehuru äldre) fått nöja sig med den mindre delen af Sachsen eller de Sachsiska Hertigdömena, under det Kurfurstevärdigheten med större delen af landet tillfallit den yngre — Albertinska — linien, som under åren 1697— 1763 deijemte innehade Polens krona och år 1806 antog Konungatitel öfver Sachsen. För en kort tid (1807—1813) var Konung Fredrik August af Sachsen, sonson till Konung August II af Polen och farbror till Sachsens nu regerande Konung, äfven Storhertig af Warschau, men detta upphörde efter Napoleons fall.
Sachsen-Meiningen.
45 qvadr. mil. 172,341 inv. (1861).
Sachsen-Cobnrg-Sotha.
36 qvadr. mil. 159,431 inv. (1861).
Sachsen-Weimar-Eisenach.
66 qvadr. mil. 273,252 inv. (1861).
Sachsen-ÅItenbnrg.
24 qvadr. mil. 137,162 inv. (1861).
Ernestinska grenen af huset Wettin förlorade, såsom nyss (vid Sachsen) nämndes, Kurvärdigheten 1547 och delade sig under följande seklet i flera grenar, alla härstammande från Kurfursten Johan Fredriks sonson, Johan af Weimar († 1605). Af dennes 4 söner dogo den andre — Albert — ocli den flerde — Bernhard (30-åriga krigets berömde fältherre) — utan barn, men från den äldste — Wilhelm af Weimar — och den tredje — Ernst den Fromme af Götha och Alten-burg — leda såväl de nuvarande Hertigliga, som flere numera utdöda grenar sina anor. Från Wilhelm härstamma nemligen 1) grenen Sachsen-Weimar, som 1741 ärfde Jena och Eisenach samt 1815 erhöll Stor-hertiglig värdighet, 2) grenen Sachsen-Eisenach, utdöd 1741, och 3)
frenen Sachsen-Jena, utdöd 1690; Ernst den Frommes afkomlingar ter hafva delat sig i 1) grenen S. Götha, utdöd 1825, 2) äldre grenen S. Coburg, utdöd 1699, 3) grenen S. Meiningen, som 1826 äfven erhöll Hildburghausen och Saalfeld, 4) grenen S. Römhild, utdöd 1710, 5) grenen S. Eisenberg, utdöd 1707, 6) grenen S. Hildburghausen, sedan 1826
Källa: Project Runeberg ·