Tillbaka Read Runeberg

Administratif och statistisk handbok såsom bihang till Sveriges statskalender

Originalsida 323
Originalsida 323
Originalsida 322
Originalsida 323
322–323

Sida 323

Tab. N:o 3). —

d)

Enligt Finans-Komiténs Betänkande utgjorde år 1860 värdet af Rikets samtlige

jerngrufvor................13,584,360 Rdr, deraf 1.816,720 Rdr för konstverken:

silfvergrufvor............238,350 » » 34,750 » »

kobolt- o. koppargrufvor......................2,939,900 » ». 554,900 » »

zinkgrufvor................1,420,000 >. » 100,000 » »

nickelgrufvor............46,000 » » 6,000 » » »

blyerzgrufvor..........5,000 » ;

brunstensbrott... 5,000 « ;

stenkolsverk..............231,450 » , deraf 231,450 » »

Summa värde

för grufvor: 18,470,060 Rdr, deraf 2,743,820 Rdr för konstverken.

Masugnarnes värde vid samma tid uppgafs till Rdr 9,243,937; gjuteriernas och mekaniska verkstädernas till 4,432,619; stångjerns-, stål-o. gröfre jern-förädlingsverks till 17,284,627; silfververkens till 178,780; kopparverkens till 2,923,400; samt kobolt-, rödfärgs- m. fl. verks till 406,000 R:dr.

/errcOTatøi-uppfordring ägde under år 1862 rum i de flesta af Rikets län; de förnämsta grufvefälten voro Persbergs- och Yngshyttefälten i Wermland med 1,083,260 centn. samt Dannemora malmfält i Upland med 502,284 centn. — Sjö- o. myrmalm upptogs i Småländska länen och Jemtland. — Tackjern tillverkades vid 221 masugnar, deribland Finspångs (i Östergötland) samt Åkers och Stafsjö (i Södermanland) ägde dubbla pipor. I Blekinge, Skåne, Halland, Bohuslän, Elfsborgs län samt å Gotland ägde ingen dylik tillverkning rum. — Gjutgodstillverk-ning genom tackjerns omsmältning ägde rum i Stockholms stad och samtlige länen, utom Upsala, Gotlands, Christianstads och Hallands; den betydligaste var vid Motala (13,075,81 centn.) och vid Arboga gjuteri (10,649,88 centn.). — Stångjern tillverkades vid 440 verk med 933 sinälthärdar, belägne i alla län, utom Gotlands, Blekinge, Hallands och de Sk'ånska länen; jernmanufaktur o. stål vid 294 verk, i samtlige län, utom Gotlands o. Christianstads. — Srt/eer-tillverkning ägde rum vid Sala, Guldsmedshyttan (i Örebro län), Persbo o. Löfås (i Dalarne) samt Lahäll (i Wermland). — Koppar erhölls vid Åtvidaberg (i Östergötland), Stora Kopparberget, Såghyttan, Garpenberg, Smedstugan, Korsnäs m. fl. (i Dalarne), Gustafs o. Carlbergs kopparverk (i Jemtland), Riddarhyttan (i Westmanland), Kafvelstorp, Ljusnarsberg o. Flögfors (i Örebro län), Waldemarsvik o. Wirum (i Calmar län), FredriksDerg o. Klefva (i Jönköpings län) samt Tunaberg (i Södermanlands län). — Nickel bröts vid Sågmyra (i Dalarne) o. Klefva (i Jönköpings län). — .afmiww-tillverkning ägde rum vid Skultuna (i Westmanland), i Nyköping och vid Gusum (i Östergötland). — Kopparhamrar o. valsverk utgjorde 13 (i Södermanland, Östergötland, Småland, Blekinge, Skåne, Westergötland, Örebro län o. Dalarne); det förnämsta af dessa verk var vid Avesta

Källa: Project Runeberg ·