Sida 42
42
ning (som fortfor ända till 1818), hvariemte, efter Rådets upplösning (1789) och införandet af Allmänna Beredningen, en Biskop (Wallqvist) utnämndes att uti preste- och ecklesiastika mål vara ledamot ocn föredragande i denna Beredning. Deremot tillsattes ej Stats-Sekreterare-platsen för Utrikes ärenden efter 1777, utan Hof-Kansleren öfvertog i stället dennes åligganden. Sjelfva Kansli-Kollegii bestånd måste anses hotadt, alltsedan Stats-Expeditionerne uppkommo, och sedan Gustaf III alltmer tog diplomatiska ärendena i sin egen hand, upphörde bemälde Kollegii befattning dermed, och dess göromål förminskades både till vigt och mängd. Efter Kansli-Presidenten Grefve Creutz' död (1785), uppdrogs Presidentsplatsen kollektift åt 2:ne (Joh. Gabr. Oxenstjerna ocn Emanuel De Geer); efter Rådkammarens upplösning och sedan Oxenstjerna och De Geer erhållit afsked, stod väl ännu Grefve Carl Wilh. v. Duben såsom Chef i spetsen för Kansli-Kollegium, men sedan han kort derefter (Nov. 1790) äfven tagit afsked, tillsattes ej vidare någon Kansli-President, utan — under Konungens ledning — sköttes Utrikes ärendena ad interim af Stats-Sekreteraren U. G. Franc.
Förmyndare-Styrelsen för Gustaf IV Adolf vidtog i fråga om Kansliet flera genomgripande förändringar. I Juli 1792 återupnlifvades Riks-Kanslers-embetet (i Fredr. Sparres person), äfvensom Hof-Kansler (Lars v. Engeström) — efter 6 års vakans — tillsattes. Deremot upphörde (1793) såväl Finans-Expeditionen som den särskilda föredragandeposten för Kyrkoärenden, i det såväl Finans- som Ecklesiastik-ären-den lemnades åt Stats-Sekreteraren för Inrikes Civil-Expeditionen (Mathias Rosenblad). — Gustaf IV Adolf lät upplösa hela Kansli-Kollegium d. 17 Febr. 1801 och för allmänna uppfostnngsverkets öfverinseende och styrelse inrätta ett s. k. Kanslersgille, som erhöll särskild instruktion d. 27 Okt. s. å. Samtidigt upplifvades imellertid Kansli-Presidents-be-fattningen, sedan Riks-Kansleren redan 1799 erhållit afsked.
Till följd af det nya statsskicket 1809 erhöll Kansliet en i flera hänseenden förändrad organisation. Kanslersgillet upphörde, och en egen s. k. Kansli-Styrelse (under Utrikes Stats-Ministern) inrättades d. 23 Okt. 1809, enligt den då utfärdade (ännu gällande) Kansli-Ordningen. Justitierevisionen, som sedan 1801 utgjort ett särskildt verk under Riks-Drotsets styrelse, hänfördes ånyo till Kansliet, under Ju-stitie-Kanslerens chefskap. Stats-Expeditioner, utom Pomerska Stats-Expeditionen samt Konungens Kabinett för Utrikes brefvexlingen (som efterträdt den fordna Utrikes-Stats-Expeditionen) blefvo 4, nenü. Krigs-Expeditionen, Inrikes Civil- (sedan kallad Kammar-), Handels- och Finans- samt Ecklesiastik-Expeditionerne.
Den 1809 organiserade Kansli-Styrelsen upplöstes d. 30 Nov. 1833; dock fortfor Stats-Ministern för Utrikes ärenden ännu att betraktas såsom Chef för K. Maj:ts Kansli ända till 1840, då genom Departemental-styrelsens införande flere förändringar vidtogos i afseende å. Kansliets organisation. Någon Chef för hela Kansliet kom sedermera ej i fråga, enär hvaije föredragande Departements-Chef måste anses såsom Chef hvar för sin afdelning af Kansliet Hof-Kanslers-embetet upphäfdes, Jnstitie-Kanslerens Chefskap för Justitie-Revisionen öfver-
Källa: Project Runeberg ·