Sida 188
Astronomie och mathematik
tülkânnagjfya det nya, för vetenskapens framskridande deruti möjligen inneboende, äfven i fall han, utan för stort besvär, alltid vore vuxen sitt Åliggande och deraf kunde sjelf draga når gon nytta.
Lyckligtvis sträcka sig ej en bildad och billig Allmänhets fordringar s& långt. Den, söm kan, vill sjelf undersöka ; hans omdöme behöf-yer lika litet ledas af någon annans som han ideraf skulle godtroget tillfredsställas och den, $om ej är hemmastadd med vetenskapens théorie, begär åter endast resultaterna af theoriens användande på de föremål, der intresset väcker ett allmänt deltagande, ej olikt en electrisk stöt, som skakat lika starkt hvarje enskilt i hela den slutna kretsen, ehuru deruti kanske ingea eller ganska få kände konstgrepen för pheno -.menets frambringande, eller läran om dess underbara verkningar.
. Det är egentligast i de delar af mathema-tiken hvilka tillhöra Astronomien (och dessa har
1*ag redan genomgått]) som man möjligen kan emna underrättelser af en vidsträckt roande oçh dçrjerote upplysande beskaffenhet; der hvar och en med samma vettgirighet önskar, att höra omtalas hvad som skedt och förklaringar öfver händelser, hvilka han antingen redan sjelf erfarit, eller som tilldragit sig utom gräiisen för .hans inskränktare uppmärksamhet.
Ur dessa skäl torde det derföre tillåtas mig, att nu och hädanefter , vid slutet af mina årsberättelser, endast anföra titlarne på utländska arbeten, af allt slags matematiskt eller astronomiskt innehåll, hvilka under året utkommit, änskönt förteckningen dpraf, genom bristande tillräcklig kännedom t alltid blifva ofullständig. Ett
Källa: Project Runeberg ·
