Sida x
I. Militärkirurgiska anteckningar
10
Bd. ITI. N:r 8. — CARL j. rossander.
genom markiser. Fönstren voro mycket tätt .sittande, under sommaren endast stängda med ett fint järntrådsgaller. Takryttare såsom alltid. Alla barackerna voro upplyftade pä pålar eller tegelstenspelare. Regeringens och Hiilfsvereinsbarackerna hade inga gallerier, voro ej så rikt försedda med fönster, samt högre. Vid ingången funnos 4 rum, d. v. s. köket, badrummet, sjukvaktarrummet samt ett särskildt för förrådet och de tjenstgörande patronessornas bekvämlighet. I h varje barack tjenstgjorde nämligen ett fruntimmer af de s. k. bättre klasserna, som hade uppsigten öfver tvätt och sängkläder, bestyrde om den extra förplägningen, hjelpte patienterne med brefskrifning o. s. v. Dessa damer voro mest i barackerna från morgon till kväll och deras verksamhet prisades i allmänhet mycket. De funnos naturligtvis också i stadens baracker. Klosetten var i regeringens och Hulfsvereinsbarackerna förlagd utom sjelfva baracken i en särskild, därmed dock naturligtvis sammanhängande lokalitet. Med undantag af galleriet, som under god väderlek väl hade sitt behag, syntes mig all annan skilnad vara till stadsbarackernas nackdel. De voro äfven mycket mörkare, synnerligen på sista tiden, då en del fönster igenslagits.
Golfven voro i de flesta af dubbel brädbeläggning och bonade. I några hade man gjort försök med att belägga dem med asfalt i stället för den dubbla beläggningen, i andra med cement. Detta fördyrade ej obetydligt anläggningskostnaden, utan att dock, som det tycktes, göra motsvarande nytta.
Väggarna hade ursprungligen varit enkla öfveralt, emedan man ej trodde barackerna behöfva begagnas under vintern, men då cletta blef förhållandet, måste man söka skydda dem för kölden. Detta åstadkoms nu på hvarjehanda sätt. Det vanligaste var att bygga till ytterligare en vägg på något afstånd 6" eller så, från den ursprungliga (doppelte Verschalung). Mellanrummet leinnades öppet, men fyldes sedan med torf, kol och hvarjehanda. På andra hade man sökt utestängd kölden genom att smeta på ler och långhalm. Åter andra kläddes med asfaltpapp utanpå, hvilket visserligen ej tjenade till deras försköning. Jag sökte att få besked om, hvilkctdera sättet, som kunde anses ändamålsenligast, men lyckades ej riktigt därmed. Jag tror dock nästan, att de dubbla, fylda väggarna äro de, som stå bäst emot.
Då det blef mycket kallt ute, blef det, på hvilket sätt som helst, svårt att uppehålla värmen ini barackerna. Man måste
Källa: Internet Archive ·