Sida 24
24
Betrakta vi ännu en gång närmare de orsaker som framkalla lungsot, så finna vi att de stå i ett oskiljaktigt sammanhang med andedrägtsverksamheten. Denna är nemligen alltid på något sätt störd.
Den lungsigtiga ocli missbildade bröstkorgsbyggnaden störer andedrägten derigenom, att lungorna icke bebörigen utvidga sig. Samma förhållande finna VI bos personer som äro mycket stillasittande.
Lärde, kontorister, skräddare, skomakare, väfvare, och sömmerskor m. fl. sitta sammanböjde med framlutadt bufvud och sammanpressa sålunda de öfre delariie af lungorne, så att dessa blott föga kunna utvidgas och andandet blott sker genom de undre delarna af lungan förmedelst bröstbvalfsmuskeln (diapbragma).
Nedslagenhet och sinnesoro verka uppenbarligen I på andedrägten, ty iakttagelsen visar, att den olycklige, den bedröfvade, den förtryckte eller kränkte blott andas ofullständigt, hvaremot den muntre och glade andas djupt och med fullt bröst. ,
Flöjtister och klarinettister andas äfven oregel- ^ bundet, emedan vid utöfningen af deras konst flera utandningar belöpa sig på en inandning. s '
Den^ genom åtskilliga orsaker, såsom vi ofvan- ' före angifvit, förorsakade kroppsvagbeten åstadkom- ’
mer en ^ försvagning af andedrägtsmusklerna och en ^ tröghet i dertill börande nerver, bvarigenom respira- i tionen lider. '
Qvinnkönet förer merändels ett stillasittande lefnadssätt, brukar snörlif och trång bröstbeklädnad, |
som ock uppenbarligen gör ett afbräck i andedrägts- |
förrättningen. ■
Källa: Internet Archive ·