Sida 29
99
med vatten fylld glaskaraff, som kan lufttätt tillslutas med en kork. I denna kork borrar man förut med en rundfil tvänne hål för att deri insätta tvänne glasrör, ett längre som räcker ända ned i vattnet, och ett kortare, knäformigt höj dt, som redan slutar Öfver detsamma. Vid den utom glasflaskan befintliga öppna ändan af det kortare röret, som icke når till vattnets yta, fäster man en sex fot lång, med munstycke försedd gummislang, på det sätt att man fastknyter den öfver glasröret med ett snöre
Suger man nu i munstycket, så förtunnar man luften i det vattenfria rummet i flaskan till hvilket slangen förer, och sålunda måste genom den i vattnet ledande kanalen ny atmosferisk luft tillströmma, och gå genom vattnet så långt som röret räcker i detsamma.
Härigenom inandas man med något motstånd en ren och något fuktig luft och utvidgar lungorna uppenbarligen mer än det sker vid vanlig andning, och har deruti, om luftblåsorna uppstiga i vattnet regelbundet eller oregelbundet, en mätare fÖr ett likformigt andande. I mån som man fyller flaskan med mer eller mindre vatten, och röret alltså nedstiger mer eller mindre uti vattnet, måste motståndet vid andedrägten blifva större
Källa: Internet Archive ·
