Sida 10
10
I Limingo har enligt Suometar, lill hvilken vi för närmare underrättelsers vinnande få hänvisa, bonden Henrik Punttala blifvit vald till elektor vid bondeståndets val.
Björneborgs val är utsatt till den 23.
Från Österbotten förljudes att Jakobstad och NyCar-leby valt den förstnämnda stadens borgmästare Tengström; att Gamla Carleby vall handlanden Sneckendahl och Brahe-stad borgmästaren Hildén. Det återstår likvisst ännu att se om Kristinestad, Kaskö och Jyväskylä, samt Torneå och Kajana, hvilka med förutnämnda städer skola gemensamt välja, komma alt ratificera dessa val.
Ett af Österbottens kontrakt har kallat professorerna Schauman och Stenbäck, domprosten Renvall och kyrkoherden Forsman i Ilmola.
Sorgli gt är det att erfara alt elektorsvalen till bondeståndet i Wederlaks och Säkkjärvi, hvardera besöktes af endast tre väljande.
Den inhemska pressen har under sednaste dagar haft åtskilligt af ganska märkeligt intresse att meddela.
Uti Helsingfors tidningar har prof. Palmén afgifvit en ..Sentida förklaring", som utan tvifvel skall blifva föremål för mycken uppmärksamhet. Förklaringen är afgifven i anledning af Litteraturbladets artiklar om „Finska förhållanden och Svenska pressen" och de deri meddelade referater ur „Juridisk handbok för medborgerlig bildning". Uti dessa säges det nemligen alt sagda handboks författare förklarat Finlands ställning lill Ryssland vara den af en provins, och anföres detta såsom elt bevis för det politiska medvetandels ringa utveckling. I motsatts härtill förklarar nu prof. Palmén att denna uppfattning aldrig varit hans, och att han tvertom visat att Finland till sitt inre „är sjelfständigt, såsom egande sin egen författning och styrelse, egen lagstiftning och lagskipning, egna financer och statshushållning". Vidare följa några förtydligande förklaringar öfver förf. uppfattning af manifestet af den 5 Juni 1808 och af landets ställning vid fredstraktaten 1809, hvarvid ban kommer till helt andra resultater än Litteraturbladet angående „Finlands politiska nullitet" i sagda traktat. Till slut följa några ganska intressanta upplysningar om den komité af representanter från de fyra stånden, hvilken var kallad till Petersburg i Nov. 1808 för att meddela Hans Kejserl. Maj:t de upplysningar, som Högstdensamme kunde tinna nödiga för landets väl, men hvilken der förklarade sig inkompetent att ingå uti sådana öfverläggningar, som tillhöra landets ständer, sammankallade i vanlig och laglig ordning, samt derigenom föranledde sammankallandet af' Borgå landtdag.
Uti H:fors tidningar har föröfrigt ingått ett: „Utlåtande af Storkyro sockens presterskap om Förslag rörande folkskoleväsendet i Finland af U. Cygnæus", i hvilket till slut uttryckes den önskan „ult af sakkunnige män ett nytt ändamålsenligt folkskolefurslag utarbetas". Folkskoleförslaget har dessutom i Litteraturbladet varit underkastadt en skarp och genomgående kritik. Vi skola snart nog meddela mera om såväl denna kritik, som åtskilliga andra i ämnet skrifna uppsatser.
Papperslyktan innehåller en artikel om »Statskuppen 1789" hvilken kan gifva anledning till åtskilliga funderingar. Bland annat inhemtar man af densamma att utskottsriksdagar då varit af konungen ämnade att ersätta den vanliga representationen, men att förslaget ohjelpligen föll i anledning af den motvilja och de farhågor det väckte.
En ins. i Borgåbladet framkommer med särskilda klagomål öfver den dervarande polisen och öfver åtskilliga funktionärers sätt att uppfatta sitt kall. Då polisen engång omtalas, kunna vi ej underlåta alt tänka på den Helsingfors-ska och uttrycka den önskan att de länge omtalade refor-
merna snart måtte kunna blifva till sina verkningar synliga och medföra ett Önskvärdt bättre tillstånd uti kårens sammansättning och organisation.
Enligt Tapio skall Kuopio läns hushållningssällskap, som nyligen fått tillstånd alt existera, hålla silt första landt-bruksmöte på Jouhkola jordbruksskola i Tohmajärvi socken, den 23 och 24 September.
En annons i Finlands allmänna tidning upplyser alt den nya tullkammaren på Mariehamn nu begynt sin verksamhet.
Diverse.
Export af hornboskap. Såsom bevis på den lifliga utförsel af hornboskap, som eger rum från Danmark till England, må anföras, alt från staden Tönning exporterades den 6 November 1860 med ångfartyget „Svallow" 70 st. oxar och kor; den 8 med „Cily af Norwich" 267 st. oxar och kor samt 70 får; med „Trident" 483 st. oxar och kor och 811 st. får och med „Tigertt 309 st. oxar och kor. Till den 10 Nov. utgjorde totalcxporten nnder året från konungariket 23,148 oxar och kor, samt 22,039 st. får.
Finska Jordbruket och protcktioussystemct.
ii.
Vi hafva i föregående uppsats sökt ådagalägga att en hufvudorsak till det finska jordbrukets låga ståndpunkt är den stora och ojemnt fördelade skatt jorden har att bära, då denna beskattning, utom den direkta minskning i jordbrukarens inkomster den medför, hindrar kapitalerna att fritt strömma dit de bäst behöfvas och tvingar dem att taga sin rigtning åt andra håll. För att få ett slut på sistnämnda förhållande måste ovilkorligen en principiell reform i beskattningsväsendet ega rum. Jemlikhet för alla näringar är det industriella framåtskridandets hufvudvilkor, men jemlikhet kan aldrig tänkas så länge en näring betalar 34 procent af sin inkomst i utskylder och de flesta andra ingenting.
Det sätt, på hvilket staten i Finland erhåller största delen af sina direkta inkomster, är ganska skiljaktigt från det som följes i andra länder, ty här anskaffas dessa af jorden, utan afseende å den större eller mindre inkomst dess innehafvare kan erhålla deraf. Hvilka orättvisor af ett sådant system skola följa är lätt att inse. Beskattningen, som i de äldsta tider var endast personel, och egentligen bestod i skyldigheten att då det behöfdes gripa till vapen o. s. v. har nu på de flesta orter förändrats sålunda att den drabbar förmögenheten och icke personen. Sättet att uppbära utskylderna och alt rättvist fördela desamma lemnar visserligen ännu mycket att önska. Det finnes intet land om hvilket man kan säga alt alla dess innevånare bidraga till samhällets gemensamma utgifter precist i proportion till sin lörmögenhet och till de fördelar de af detsamma åtnjuta. Men principen att så bör ske är erkänd och sträfvanden alt engång komma derhän att kunna i verkligheten tillämpa denna princip hafva gjort och göra sig fortfarande gällande. Den dag torde väl någongång komma då Bastiats s. k. impöt unique blir en verklighet.
Vid skatternas fördelning i Finland saknas ofvanan-förda princip, såsom redan nämndt blifvit, belt och hållet. De personela utskylderna äro bibehållna, men någon egentlig förmögenhets-beskattning finnes icke. Jorden, på livil-
Källa: Project Runeberg ·
