Sida 144
1806, en andra som föll vid Goda Hoppsudden den 13 oktober 1838 och en tredje som nedföll vid Kaba i Ungern den 15 april 1857.
Den märkvärdiga meteorsten, som den 14 maj 1864 nedföll i södra Frankrike, bör ställas näst efter de föregående ibland de dyrbaraste profbitar vi hafva från andra verldar. Han inneslöt vatten och torf. Men torfven bildas genom växters förruttnelse i vatten. Denna meteorsten kommer således från ett klot, der vatten och vissa växter, som hafva likhet med jordens vegetation, finnas. Är det ej ett slående faktum till fördel för vår thes att kunna hålla i handen dessa ovedersägliga prof på ett lif utom jorden.
Redan 1830 hade Aneelot, med anledning af ett organiskt vegetabiliskt ämne, som upptäcktes på växternas blad i botaniska trädgården i Siena, och hvilket analyserades och allmänt ansågs vara af meteoriskt ursprung, fästat uppmärksamheten på, att man på meteorstenarna anträffar "syre, kol och väte, äfvensom vatten i föreningen jernoxidhydrat, nästan den enda form hvarunder det möjligen kunde korn-till oss;" och han hade deraf dragit den slutsatsen, att "vi hafva beviset för att det utom vårt klot finnes kemiska elementer för ett växtrike som är likartadt med vårt." Låtom oss med omsorg anteckna dessa fakta. Men derföre vilja vi ej ansluta oss till den irring som begås af vissa naturforskare, hvilka, i likhet med Plinius, hafva framkastat den åsigten, att de skyfall af frön, sädeskorn, blommor, små djur och insekter, som voro okända på de trakter der de nedföllo, kunde komma från andra verldar. Sedan man lärt sig mäta vindens kraft och förmått uppskatta de ofantliga distanser, hvartill han kan föra de tätaste moln, har man stannat vid en enklare förklaring. Det är af vigt att ej sammanblanda de af atmosferen fraktade jordiska ämnena med dem af kosmiskt ursprung. För att
Källa: Project Runeberg ·