Sida 169
Himlahvalfvets omätlighet. — Huru vårt planetsystems utsträckning i rymden är en obetydlig qvantitet. — Stjernsystemer.— De närmaste stjernornas afstånd. — Ljusets hastighet; huru lång tid det behöfver för att från stjernorna komma till oss. — Stjernornas förändringar; stjernor hvilkas glans aftager; färgade stjernor; utslocknade stjernor; stjernor hvilkas glans tilltager; periodiska stjernor; stjernor som plötsligt blifvit synliga. — Beräkningar öfver stjernornas antal. — Dubbelstjernor. — Nebulosor; vintergatan är en nebulosa, hvilken vi tillhöra; dess aderton millioner solar. — Skapelser i de längst aflägsna rymderna. — De yttersta gränserna för teleskopiska upptäckter. — På andra sidan derom. — Det oändliga!
Det universela lifvet1. Se der den sanning, naturen med sin på samma gång innerliga och mäktiga stämma uttalar öfverallt i verlden, — med denna röst, som genomtränger rymderna och tilltalar invånarne på alla jordar som sväfva i rymderna, — med denna röst, som talar till själen och som kan förnimmas af alla skapade menniskor. Se der hvad hon fordom förkunnade våra vise, våra poeter och filosofer, hvilka blott genom sina snillens kraft höjde sig till denna sanning. Se der hvad hon ännu i dag visar oss genom den moderna vetenskapens upptäckter, hvilka efter en femton seklers kamp ändtligen börjat genomtränga dess första hemligheter. Trots oförfarenheten hos hennes tolk, har hon talat nog vältaligt, för att draga själar och hjertan till sig; men den öfvertygelse hon önskar grundlägga hos oss bör blifva djup och outplånlig, och hon vill ej att den tafla, hon upprullat för våra blickar, ännu en gång skall utplånas. Det medgifves nu alltid, vi hoppas det åtminstone, att fler-
Källa: Project Runeberg ·
