Sida 11
samma synpunkt . Men det är svårt att i dessa gamla filosofier skilja mellan det fysiska och metafysiska, och vi nämna dem nu endast för minnes skull.
De Galliska Celterne, och synnerligast Eduanerne, hvilka af vissa bland vårt lands, måhända alltför patriotiska arkeologer blifvit betraktade såsom jordens urinvånare (Edens innebyggare), besjöngo i druidernes böner till Teutates och i bardernes sånger till Belenos rymdens oändlighet, tidens evighet, hemvisten i månen och andra okända regioner och själarnas flyttning till solen och andra himmelska boningar. Druiderne, som kände förminskningen af ekliptikans lutning och årets längd långt före egyptierne, hvilkas astronomiska kunskaper ganska väl kunde härröra från utvandrade celtiska kolonier; druiderne, som för den astronomiska kulten uppförde symboliska byggnader, af hvilka vi ännu i dag återfinna de sista spåren på slätterna vid Carnac; druiderne, säga vi, hade gått längre i de fysiska och naturhistoriska vetenskaperna än man i allmänhet anar . Det skulle ej vara förmätet att tillägga gallier en del af de sunda åsigter hvilka Pythagoras lärde i sitt verldssystem ; studiet af druidernes kosmogoni visar åtminstone hos dem föreställningar som harmonierade med dem, hvilka sedermera värdigt tolkades af denne vise. De matta spår, som återstå oss från dessa förgångna civilisationer, uppväcka vår djupa saknad. Det är olyckligt och en bland de största förluster för franska historien, att en af hufvudpunkterna i celternes konstitution, såsom Cæsar berättar, var, att ej skriftligen anteckna något af deras arbeten, några af deras nationela handlingar eller trosläror. Med afseende på vårt ämne skulle vi ej kunna
Källa: Project Runeberg ·