Sida 19
trekantig hatt och lockperuk. Man tänker annars så mycket på gustavianen Sergel och på hans senare, ibland något idealiserade porträtt, att man lätt nog glömmer bort, att hans ungdom inföll under Adolf Fredriks tid och att han alltså är en son af den borgerliga rokokon. Inför detta porträtt vid 18 års ålder erinrar man sig lättare, hvad han utgick ifrån och hvilken gärning han utförde genom att först reformera sig själf och sedan den svenska konsten under sitt århundrade.
På hösten 1758 återkommo Larchevéque och hans lärjunge till Stockholm, den förre med hufvudet fullt af ryttarstatyer, den senare med sin franska medalj i fickan och brinnande af ifver att för föräldrar och kamrater berätta om allt det underbara han sett i den främmande världsstaden. På den tiden var en utlandsresa något vida märkligare än nu, och den unge Sergel fick snart skörda frukten däraf i ökadt anseende och förbättrade omständigheter i öfrigt. Vi veta att han från början af året 1759 jämte en bildhuggare Holm är i fullt arbete med att under Larchevéques öfverinseende utföra de dekorativa figurerna i Rikssalen. På grund häraf föreslår honom öfverintendenten Adelcrantz den 13 juni samma år till erhållande af en lön på 500 daler smt, hvilken framställning slottsbyggnads-deputationen biföll, eftersom Sergel, »utom det att han under dessa läroår ådagalagt i Kongl. Målarakademien härstädes mycken flit och skicklighet, äfven förrättat en resa till Frankrike i följe med slottsbildhug-garen och konstnären Larchevéque och därstädes under dess inseende, enligt ganska fördelaktigt honom därom lämnadt vittnesbörd, vidare uti bildhuggarekonsten sig öfvat, hvarutinnan han skall gifva stort hopp att framdeles blifva en bland de bästa och skickligaste konstnärer». 1 Lönen ökades, sedan Sergel 1763 eröfrat mästarebrefvet, till 4,000 daler kmt, under uttalande att han var »för kungliga slottsbyggnaden alldeles omistlig». Den högsta utmärkelsen för akademiens elever, den stora guldmedaljen, hade han förvärfvat redan 1760.
1 Looström: Den svenska konstakademien 1735—1835, sid. 92.
Källa: Project Runeberg ·