Sida 36
kunde företaga på fyra månader. En resa till Neapel i sällskap med några kamrater friskade emellertid upp hans humör och väckte hans tillförsikt. När han återkom till Rom, kastade han sig in i arbetet med verklig passion och efter en bestämd plan, som han senare alltid följde: Om dagen studier i antiksamlingarna och om aftonen teckning efter modell.
»Vid min ankomst till Rom fann jag, at ingen annan läromästare borde följas än antiquerne och naturen: jag var då så långt kommen at jag märkte at jag kunde intet, och at jag måste begynna mina studier, på samma sätt som ett barn undervisas. Striden emellan min egenkärlek och beslutet at lägga mig på så svåra studier varade fyra månader. Men sedan min plan blef faststäld, har jag intet ändrat deraf: antiquerna om dagen och om aftnarna naturen. Derefter studerade jag modellen vid franska Academien uti fyra år; jag hade äfven under mitt vistande i Rom en enskilt Academie, bestående af någre unge artister. 1770 dessinerade jag efter Raphael och Hannibal Carache och gjorde samma år en Faune, som i marmor äges af Konungen i Sverige; denna statue gjorde mig namnkunnig; och i Bronze(?) en Diomede, som finnes hos Milord Talbot uti England, flere groupper i modelle äro i Frankrike, som förfärdigades af mig i Rom.» 1
Sergels studieplan kan ingalunda sägas vara hans egen uppfinning, tvärtom följde han ungefärligen den, som i Rom var gängse både vid franska akademien och utom densamma. Eleverna vid akademien fina-o enliat Fiissli, sedan de beskådat Roms underverk, utbilda sig vidare genom ett visst kvantum kopistarbete: sex månader Vatikanen, lika delade mellan Michelangelos fierté och Rafaels korrekta gratie, sex månader mellan Annibale Carraccis akademiska dygder och antikens renhet. 2 Till kursen hörde också Domenichinos fresker i San Luigi de’ Fran-cesi, som beundrades för sin antika dekoration och sina som statyer draperade figurer.
En tysk hofman och dilettant, Reifenstein, hade t. o. m. gjort upp ett detaljeradt re-cept, genom hvars noggranna följande de unga studerande gradvis, som på en stege, skulle höja sig upp till konstens himmel.
1 Sergels själfbiografi finnes i 2 expl., ett franskt
och ett svenskt, på K. Bibi. Det franska är publi-ceradt af Göthe i hans Sergelmonografi, det svenska af Sander i »Venus som stiger ur badet», en konsthistorisk studie.
2 Justi. Winkelmann, s. 39. 22. Julien.
Döende gladiator (1778). Marmor. Louvre.
Källa: Project Runeberg ·