Sida 37
Receptet, hvilket troget följdes af det kotteri, »Den heliga familjen», som samlades i Reifensteins atelier vid Spanska Trappan, meddelas af Goethe i »Winckel-mann und sein Jahrhundert». Först skulle den unge konstnären öfva sig genom att afteckna Carracciernas målningar i Galleria Farnese, och från dessa skulle han öfvergå till Rafaels arbeten i Vatikanen. Så förberedd, skulle han vända sig till de antika skulpturerna, och bland dessa först börja med Herkules och småningom fortskrida till Gladiatorn (Den döende galliern), Laokoon och Torso del Belve-dere, »för att ändtligen nå fram till det mest fulländade högsta mönstret af sköna former, Apolio del Belvedere, hvilken han skulle afteckna så ofta, att hela gestalten outplånligt inpräglats i minnet, ja blifvit till en vana för själfva handen». 1
Reifenstein, som varit Winckelmanns vän, hade hela sin konståskådning från honom och Raphael Mengs. Genom sin ställning som förnäm amatör och ciceron sörjde han för utbredandet af sina älsklingstankar i de vidsträcktaste kretsar. Om Sergel icke varit inbjuden till hans salong, så har han säkert hört honom omtalas. Öfverhufvud var luften full af namn och idéer, så att det visst icke var nödvändigt att studera Winckelmanns lärda skrifter för att vinna den nya insikten om antikens betydelse för den moderna konsten. Omöjligt är ju icke, att Sergel verkligen läst något af dem eller t. o. m. någon gång sammanträffat med Winckelmann, som lämnade Rom först den io april 1768 för att möta sitt öde i Triest. Men mera sannolikt är, att den egna erfarenheten varit Sergels främsta ledare äfven på teoriernas område och att han pröfvat den genom samtal med sina konstnärskamrater. Bland dessa senare nämner han fransmännen Lefévre, E. A. Gibelin, J. C. Vanloo, J. F. Rigaud, tysken J. Hackert, schweizaren J. H. Fussli, romaren Giuseppe Cades m. fl. Under en mera framskriden period af hans lif äro hans tankar mest influerade af Ehrensvärd och Abildgaard.
Fig- 23 Den senares bekantskap hade Sergel också gjort i Rom, där Abildgaard
och 24.
vistades 1772—76.
1 Goethe. Winckelmann und sein Jahrhundert. Tiibingen 1805. Sid. 361.
Källa: Project Runeberg ·