Sida 9
Ill. J.N.[=Jenny Nyström]
Inledning Tiggaren.
För några år sedan såg man nästan dagligen på vestra trottoaren af Norrbro en utsvulten, af vämjeliga paltor skyld varelse, med ett ansigte, som i de förbigåendes hjertan injagade både medlidande och rysning.
Detta ansigte, öfver hvars gula, förtorkade drag outplånliga skuggor af nöd och osnygghet hvilade, hade likväl ögon, hvilka det mångåriga eländet icke helt och hållet mäktat beröfva deras medfödda glans och liflighet.
Den, som såg in i dessa ögon, studsade ovilkorligen tillbaka för den vilda eld, som ur dem flammade, och en menniskokännare skulle, när han räckte den djupt bugande
