Sida 189
»Han är då på resor?. . . Det är märkvärdigt, att de som hafva de vackraste hustrurna alltid skola vara de största turisterna.»
»Nej, han uppehåller sig för närvarande i Paris.»
»Han är i Paris och bor icke hos sin hustru!» yttrade Cambon med något lugnare samvete; »förhållandet mellan de begge makarne är då icke det allra bästa?»
»Icke det allra bästa?»
»Naturligtvis, efter de lefva skilda från bvarann!»
»Skilda och likväl oskiljaktiga.»
»Hvad behagas?»
»Som jag säger ... De bo icke tillsammans och träffas likväl dagligen . . . den person, hvilken markisinnan i detta ögonblick talar med i salongen, är ingen annan än hennes man.»
»Hertigen?»
»Ja, hertigen är markisinnans man.»
»Men hvarför kallar man ej då markisinnan för hertiginna? . . . Legitimisterna äro räddare om titlarna än om själen.»
»Emedan ingen vet att de äro gifta, utom presten, som vigt dem, och jag, som först för en timme sedan fick veta det, ehuru ej af dem sjelfva.»
»De äro då hemligt gifta?»
»Ja, och det måste ha skett i Italien, dit de för två år sedan åtföljdes och der markisinnan vistades två år, men hertigen blott ett.»
»Han reser ifrån sin hustru, och det var mycket illa och straffvärdt af honom . . . Hon reser efter honom för att uppfylla sin pligt som maka, och deraf sluter jag, att felet icke är å hennes sida.»
»Jag sade också icke att förhållandet är det allra sämsta »
»Nå, då inser jag icke heller hvarför . . .»
»Och ett bevis på att de ganska väl komma öfverens,» yttrade Denise, »är att hertigen i dessa dagar ämnar gifta sig »
»Offentligt med markisinnan . . . Allt det der är ju som det bör vara.»
»Nej, icke med markisinnan, utan med ett annat fruntimmer, som naturligtvis icke vet att hertigen förut är gift.»
Källa: Project Runeberg ·