Sida 308
»Och det är denna skrifvelse som upprört er så mycket?» frågade han med ett leende, till hälften medömkan, till hälften förakt.
Bankiren och brorsdottern sågo tigande på hvarandra.
»Det är denna biljett som ni, mademoiselle, med en sådan högtidlighet bedt er onkel uppläsa,» fortfor de Beau-dreuil, »men som ni, monsieur Géronniére, icke vågar läsa
upp ? . . . Nå väl! Jag skall läsa upp den, jag, utan att hoppa öfver en enda rad, ett enda ord . . . Men ursäkten att jag ej kan dela er öfverraskning eller smittas af er bestörtning!»
Derefter uppläste han med hög klar stämma följande:
»Eulalie!
Svaret från Rom är anländt. Pater Angelini har, såsom jag redan var öfvcrtygad om, gått in på allt. Han skall icke blott tiga, utan äfven utplåna alla de spår, som för verlden kunde röja vårt hemliga giftermål. Jag skrifver för att underrätta er derom. Jag skrifver ock för att be er vara hemma i afton klockan nio, då jag ämnar besöka er. Ni vet huru mycket vi ännu hafva att tala om, och ingen tid är att förlora. Dagen är utsatt, och den 29 för jag Adelaide Géronniére till altaret. Jag behöfver icke upprepa huru vigtigt det är för oss begge alt
Källa: Project Runeberg ·