Sida 323
PLACIS DE LA CONCOKDU. 329
(
vill jag hoppas, och efteråt skall det blifva klart och rent för alltid.
»Gifve det Gud i» yttrade Armand.
»Medborgarkonungen kallar oppositionens ledamöter fiendtliga och blinda, han stämplar hvarje vän af reformen som en fäderneslandets förrädare ... det finns således mer än 35 millioner förrädare i detta land!»
»Eller också blott enl» ropade Armand med gnistrande ögon, »en som bär krona. . . Derför allons enfants och vive la rcpublique!»
»Tystl . .. Ni glömmer hvar ni är... Ni kommer i morgon klockan tre.»
»Jag kommer.»
»Och då får jag ert bestämda svar?»
»Ja.»
»Au revoir, monsieur Armand!»
»Au revoir, monsieur Ledru Rollin!»
»Kungen kommer, kungen kommer!» hördes från Place da la Concorde.
»Lefve konungen! Lefve konungen!» ropade några röster.
»Lefve reformen! Lefve reformen !» skallade från alla sidor.
Den kungliga vagnen med sin betäckning skred långsamt fram mellan soldaternas led. Klockan var omkring fyra på eftermiddagen, och decemberdagens sol, öfvergjutande med sitt guld Invalidkupolen, lutade mot sitt fall. Fontänerna kastade omkring sig kaskader af ljusröda perlor.
»Lefve reformen! Lefve reformen!» skreks bakom soldaternas ryggar.
I fönstret på den kungliga vagnen, tätt omsluten af dragoner, syntes då och då mellan bajonetterna och kaskarna profilen af ett åldrigt ansigte med stora hängande kindben och grå polisonger. Uttrycket i detta ansigte var talande, och orden voro:
»Skränen, I vanmäktige I Jag har besegrat alla mina fiender, och allt böjer sig för min vishet, min rikedom.»
O, hvarför hviskade ej en god ande i hans öra följande ord: »Konung! Hvad betyda din vishet och din rikedom, när de till grundval hafva endast kanoner och bajonetter, men icke folket, folket!»
Några strimmor af det sken, som förgylt Invalidkupolen, föllo på Ludvig Filips ansigte, som deraf för en stund syntes förklaradt. Men följande ögonblick sjönk solen, och konun-
Källa: Project Runeberg ·