Sida 49
Vagnen satte sig i rörelse. Armand Cambon såg länge efter vagnen, men när vagnen försvunnit, såg han på femfrancstycket.
*
Andra kapitlet.
Rue d’Anjou-S:t-Honoré.
Denna gata, belägen inom första arrondissementet, är en af de smalare och minst lifliga i Paris. Ganska få salubodar finnas der, och de till det mesta låga murar, mellan hvilka man promenerar, röja icke heller så stort antal invånare, att köpmännen kunna anse det löna mödan att der-städes uppslå flere bodar; med ett ord, det yttre ser ganska tarfligt ut och ger inga synnerligen höga tankar om Paris, i fall denna trakt är den första man besöker. Men-kastar man en blick inom portarna på dessa låga murar, upptäcker man stora stenplanerade gårdar och deremot svarände palats, hvilka, icke synliga från gatan, snart uppenbara alt man är midt i skötet af den s. k. förnäma verlden.
Den förnäma verlden bor gerna nära barriérerna och på aflägsna gator, ty dels är det godt att slippa beröringen med det bullersamma lifvet närmare medelpunkten och att, när man vill sofva i ro, kunna obehindradt betäcka gatorna med halm, dels också är det beqvämt att, om det börjar koka i de stora folkqvarteren, de egentliga revolutions-grytorna, kunna stänga in sig inom egna, med kolossala ekportar försedda fästningsmurar eller, i fall den brännheta imman skulle närma sig, hafva utvägen till flykt så nära som möjligt.
Gatan kan ej för oss svenskar vara obekant, ty n:o 76 är svenska och norska legationens palats, der h. ex. grefve G. Lövvenhjelm bor och, kanske oftare än någon annan utländsk diplomat, ser sina landsmän vid det gästfriaste bord, som dessutom prydes af den på en gång äldste och ungdom-
. Sonen af Söder och Kord. I.
Källa: Project Runeberg ·