Sida 50
ligaste af värdar. N:o 36 (28 gamla nummern) drager äfven till sig svenskarnes uppmärksamhet, ty der bodde under kejsardömets tider Bernadotte, hvilken af Napoleon skall hafva fått 'detta hus, som förr tillhörde Moreau. Nu är Carl XIV Johans enkedronning egarinna dertill. Palatset, som är ganska beqvämt och vackert samt försedt med en rik trädgård, uppskattades före senaste revolutionen till två millioner francs. Det borde, enligt allas omdöme, afkasta ganska vackra knappnålspenningar; men, efter hvad man sagt oss, skall det icke en gång lem na så mycket som en knappnål i behållning, ja, man påstår till och med att den höga värdinnan får betala nöjet att ha ett hus i Paris med omkring 100,000 francs årligen.
Gatan kan icke heller för fransmän vara likgiltig. I huset n:o 11 bodde Armand Dartois de Bournonville, en af Frankrikes mest produktiva dramatiska författare; i n:o 15 dog den ryktbare Benjamin Constant, och i n:o 6 slutade år 1834 den 20 maj Lafayette, hvars hela lif var helgadt friheten, sin händelserika bana.
Men gatan har äfven sitt stora sorgliga minne. Der reser sig nämligen ett monument, helgadt Ludvig XVI och Marie Antoinette och kalladt la Chapelle Expiatoire, en dyster korsbyggnad med tvänne långa gallerier, föreställande flere förenade grafvar. Platsen, hvarpå la Chapelle Expiatoire nu står, var den stora grafven, som mottog de många offren af den första revolutionen, till hvilkas antal, som vi känna, Ludvig XVI och hans gemål äfven hörde. Ludvig XVIII lät år 1815 undersöka den ofantliga begrafnings-platsen och trodde sig hafva fått reda på sin brors och svägerskas ben, dem han sedan lät föra till konunga-grafvarne i S:t-Denis, ehuru det kan vara lika möjligt att Danton eller Robespierre i stället fått göra r.esan till detta S:t-Denis, som säkert behagar deras skuggor lika litet som »la fosse commune» behagar det olyckliga konungaparets. Uti kapellet i hemicykeln till höger är en marmorgrupp, föreställande Ludvig XVI:s apoteos, och hans testamente är i guldbokstäfver ingraveradt på en sockel af svart marmor; i hemicykeln till venster är en annan grupp, likaledes af hvit marmor, föreställande Marie Antoinette och Religionen, denna senare framstäld som en beslöjad qvinna, bärande korset. På den dertill hörande svarta marmorsockeln är inristadt Marie Antoinettes sista bref till prinsessan Elisa-
Källa: Project Runeberg ·