Sida 266
»Och förlorad är ni, eländige 1» ropade Armand, kastande sig med ett enda språng, värdigt pantern, öfver baronen och vräkande honom baklänges öfver golfvet, innan han ens hunnit med ett rop uttrycka sin obehagliga öfver-raskning.
Tjugufemte kapitlet. Slutet af besöket.
Armand tryckte knäskålen mot baronens bröst och lade handen om hans strupe, hindrande honom på detta sätt från att röra sig eller ropa.
Källa: Project Runeberg ·