Sida 420
Hvita Björnen har ett eget sätt att servera viner.
Han slår bottnen ur alla vinfastagen.
Röda och hvita kaskader strömma emot hvarandra.
Rhen och Mosel öfversvämma Bourgogne och Bordeaux.
Det blir en flod i de ofantliga källarnal
Floden stiger för hvarje ögonblick.
Hvita Björnen känner den stiga till midjan och vadar ut, ropande till sina kamrater att göra sammaledes.
Många följa honom, men de flesta vilja dröja till dess floden stigit till halsen, hvilket måste vara bekvämt för den som stående vill dyrka vinets gud.
Medan floden stiger i källarna, stiger äfven folkströmmen i salongerna och förmaken.
Idel nya folkhopar genomströfva de lysande våningarna, respekterande intet utom konstverk, guld och diamanter. Halfnakna figurer ställa sig på vakt framför millioner.
Ce peuple fier auprés du trone
Gardait, un fusil a la main. •
Les diamants de la couronne,
Et la sentinelle avait faim.
Det var blott folkets avantgarde, Hvita Björnen och hans kämpar, som fick något godt af den qvarlemnade kungliga taffeln, hvilken nu är länsad. Endast servisen står qvar.
Bleka och utmärglade ansigten böja sig öfver de tomma silfverfaten, men ingen hand vidrör dem.
Armand Cambon, som anfört .hufvudstyrkan, bättre representerande folkets majestät, genomgår det ena rummet efter det andra med uppmärksamma blickar åt alla sidor.
Förr endast lefvande för striden och stormen, synes han nu blott vara till för att vaka öfver ordningen och segern.
Det är han som utställt posterna framför millionerna, det är han som ännu befaller och som alla lyda.
Ingen opponerar sig emot hans makt, alla understödja honom, ty man vet, att hvad ban säger och gör är rätt, och rätt vill folket, innan ännu falska profeter hunnit förvilla det.
Silfver och guld, diamanter och konstsaker fördes till ett gemensamt förvaringsrum, och nycklarna dertill öfver-
Källa: Project Runeberg ·