Sida 57
och broarnas idrotter.. . Hvad deremot er motståndare, titanen derborta, beträffar, så har jag ännu icke haft den äran att se hans anlete, men...»
»Ja, jag tror mig ha märkt, att han är maskerad,» inföll Armand.
»Ni kan emellertid vara säker på, att det icke är någon förklädd prins,» yttrade Eugéne; »jag fruktar verkligen, att vi fått ganska simpelt folk att göra med.»
»Simpelt folk?» upprepade Armand; »hvad tänker ni på, monsieur Eugéne!... Ni, en republikan, en folkskald, tala med sådant förakt om det lägre folket!»
»Au diable! Ni har rätt... Man glömmer sådant der så lätt under praktiken.»
Pour sacrer notre indépendance, Au rameau de la liberté Unissons, enfanls de la France, Celui de la fraternité.
Så sjungande, lemnade Eugéne ånyo vår hjelte och närmade sig motståndarens sekundant, hvarefter de gemensamt, enligt öfligt gammalt bruk, utmätte platsen och bestämde de punkter, hvarifrån de begge duellanterna skulle utgå för att möta hvarandra.
Sedan allt detta blifvit behörigen verkstäldt, drogo sig sekundanterna åt sidan, lemnande platsen åt kämparne.
Dessa närmade sig långsamt och stannade midt emot hvarandra på ungefärlig sabellängd.
Men Armand, i stället för att ställa sig en garde, vände sabelspetsen mot marken.
»Monsieur,» sade han, men så lågt att endast den han tilltalade kunde höra honom, »innan - jag faller ut, har jag några ord att säga er, dem ni med tålamod måste af höra.»
Resen skakade otåligt på hufvudet och höjde den förfärliga palaschen.
»Ni fortsätter ännu maskeraden,» sade Armand utan att ändra ställning, »och jag anar era skäl dertill... När ni nu hört det, bör ni äfven kunna tro, att jag anar hvem ni är.»
Källa: Project Runeberg ·