Sida 6
Livrustkammaren, Sveriges berömda och populära historiska samling, kan följas tillbaka i tiden lika långt som Vasarnes nationella konungahus. Samlingarnas kärna och värdefullaste del bildas av de gamla Livrust- och Klädkamrarna. Mycket av det, som förvarades i dessa, har senare gått förlorat. Särskilt vid slottsbranden 1648 skadades och försvann mycket av de äldre föremålen. Dock bevarar Livrustkammaren en hjälm, som finnes inventarieförd redan 1548. De dåliga lokalförhållandena och många flyttningarna (sex enbart under 1800-talet) hava även menligt inverkat på föremålsbeståndet.
För jämt trehundra år sedan eller år 1627 erhöllo nämnda förrådskamrar genom Gustav II Adolfs ingripande den karaktär av de historiska minnenas samling, som nu är Livrustkammarens huvuduppgift. Utom med konungarnas personliga tillhörigheter ökades rustkammaren med ambassadörskänker samt med troféer och byte ur de stora krigen. Däruti ingå sålunda resterna av rustkamrarne från Mitau (1621), Prag (1648) och Warschau (1655). Från och med mitten av 1800-talet, museiväsendets utvecklingsperiod, erhöll Livrustkammaren den vidgade uppgiften att vara en nationell, kulturhistorisk elitsamling inom samma område som de gamla förrådskamrarne. Med densamma förenades då även flera enskilda samlingar bl. a. Karl XV:s.
»Livrustkammaren» (the Royal Swedish armoury) dates from the very beginning of the royal house of Vasa in the early 16th century. At first comprising the royal wardrobes and armouries these storerooms were given their character of a depository for historical souvenirs by King Gustavus Adolphus the Great and to them were added ambassadorial presents and trophies from the great wars. They also contain the remains of the Mitau, Prague and Warsaw armouries. From the middle of the 19th century the Royal Swedish armoury was made a national, cultural, historical and scientific collection and many private collections were added, among others that of King Charles XV. The collection of saddles and 17th century costumes is unique.
