Sida 75
63
sedan nämnde Dritzehn kort därpå aflidit, i en process med dennes broder, från hvilken vår uppfinnare emellertid synes hafva kommit något så när helskinnad. Man är nu tämligen på det klara med, att den hemliga konst, hvarom här var fråga, afsåg en press med rörliga typer, t. o. m. sådana af metall.
Efter mer än 20-årig landsflykt återvände Gutenberg 1444 till sin fädernestad Mainz. Här var han oafbrutet sysselsatt med sin uppfinning, men hade att kämpa med nöd och motgångar, så att han höll på att uppgifva allt hopp, då en ansedd borgare därstädes Joh. Fust 1450 kom honom till hjälp. Denne uppgjorde kontrakt med Gutenberg och tillsköt 800 floriner samt förband sig till ett årligt understöd af 300 floriner jämte lön åt uppfinnaren tillika med utgifter för hyra, pergament, papper, trycksvärta m. m.
Och nu kunde Gutenberg begynna tryckningen af den stora 42-radiga bibeln, bestående af 640 pergamentblad. Arbetet skall hafva börjat den 6 okt, 1452 och var färdigt mot slutet af 1455. Den geniale uppfinnaren var sålunda vid målet. Men företaget hade kostat hvad han själf ägde och ofantligt mycket mera till: utgifterna voro uppe i 4,000 floriner, hvaraf Fust, enligt egen beräkning hade att fordra 2,020 floriner, till hvilken summa hans utlånade kapital med ränta på ränta stigit. Då Gutenberg icke för-
Gutenbergshuset i Mainz
Källa: Project Runeberg ·
