Sida 78
66
mådde godtgöra detta, stämdes han inför rätten, förlorade processen och måste till Fust utlemna sin tryckeriapparat. Han lyckades visserligen sedermera, sannolikt genom en annan hands mellankomst, uppsätta en ny press och började trycka en ny bibel, den s. k. 36-radiga; men såväl apparat som tryck kommo i en viss Albrecht Pfisters ägo, hvilken sannolikt var den, som ekonomiskt mest bidragit till detta nya företag.
Såväl denne Pfister som en af Fusts medarbetare, Peter Schoeffer, hvilken varit guldsmed och sedermera sysselsatt sig med att afskrifva böcker, sägas hafva uppfunnit vissa förbättringar af Gutenbergs ursprungliga apparat. Också tryckte denne senare i förening med Fust om Gutenbergs bibel, hvarjämte de utgåfvo flere andra skrifter, konkurrerande med uppfinnaren. Denne sattes väl med den ansedde mainzerteologen och juristen doktor Konrad Homreys hjälp i tillfälle att ånyo förfärdiga en liten tryckapparat, hvarigenom han kunde utgifva några smärre skrifter, men kände sig nu öfverflyglad af sina förra medarbetare, hvilka gått utöfver mästaren, och fick söka sin tröst i medvetandet att dock hafva gifvit världen den nya tanken, hur mycket än andra drogo de ekonomiska fördelarna däraf och äfven sökte att, så vidt möjligt, till-skanska sig äran. Han tackade i sina pröfningar ödmjukt Gud, »som ofta uppenbarar för de små, hvad han döljer för de vise». Någon lindring i hans vedervärdigheter var det, att han 1464 hos erkebiskopen och kurfursten Adolf upptogs till hofkavaljer och erhöll fritt underhåll, hvarigenom han sålunda befriades från de tryckande ekonomiska förhållanden, hvari han hittills lefvat. Men fattig som han lefvat och tilläfventyrs äfven blind dog han barnlös 1467 och begrofs i Franciskanerkyrkan.
Det är 370 år därefter, som Gutenberg genom Thor-
Källa: Project Runeberg ·
