Sida 10
IO
tnäla Eder til at vidare njuta sådana fördelar och Nådeteckn, som fria Konster, skicklighet och berömligt förhållande meddelas.
Societetens Herrar Ledamöter, Edre värdige Patroner, försäkra ock härmed hvar för sig i synnerhet, at emot den ömhet ocli förtroende som I bären emot dem, altid skola med välvilja och benägenhet främja Edert bästa.
Til mig kunnen I ock städse hafva et fullkomligt förtroende; Och våren aldeles förvissade, at jag som räknar mig för heder och nöje at i denna Societeten föra Ordet, skal såsom i början sades, altid vara tilreds at efter gjörligheten söka befordra detta Wärkets angelägenheter, och uti alt hvad på mig ankommer vara Eder til tjenst ocli nytta.
Då alla Boktryckeri-Lärlingarne i Stockholm den 14 Novemb. 1752, voro i Societeten upkallade och uti Protocollet antecknades, behagade Herr Cancellie-Rådet til dem gifva en upmuntrande förmaning, af följande inuehåld i kort begrep: I furu som de i synnerhet hafva at betänka, den förmon dem af 1 1 den utgångne Kongl. Förordningen tilflyter, redan i deras ungdoms tid, dermedelst at Läro-omständigheterne för dem äro förbättrade; at de nu under et dj-gdigt förhållande, uti läran ej hafva någon svår medfart at frukta; at de sedan, nästan utan någon kostnad emot hvad förr vid en del Tryckerier vanligast varit, komma til Gesäll-Ståndet, och at det nu sker på et långt hederligare sätt än förr, medelst en ansenlig af Hans Kongl. Maj:t i Nåder förordnad Societets öpua Bref; at deras Boktryckeri-Gesäll-Stånd för sig allena betraktat, voro icke allenast så hederligt som Mästare i många Handtvärk, utan ock under en aktsam lefnad äfven så fördelaktigt livad förtjensten angår; och at vid denna näring äfven så litet som vid andra hoppet voro någon betagit, at jemväl med tideu komma til sit egit värk, som både nya och gamlare exempel voro för ögonen.
At til sådane fördelars vinnande, af Lärlingarne ej annat fordras, än hvad en rätt Christen åligger, nemligen en sann Gudsfruktan; lydna och tilgifvenhet för sine Patroner ocli Förmän; samt trohet, flit och oförtrutenhet i alla sysslor och förrättningar.
Och at, då enligit Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Prästerskapet och deras Patroner, vid läro-tidens slut, härom lemna dem deras goda intygande, kunna de vara försäkrade, at Societeten dem med fägnad skal befordra.
Källa: Project Runeberg ·
