Sida 36
32
oss fördelar, i samma mån som de af utställningen väckta förhoppningarne om en storartad utveckling af Sveriges industri blifva realiserade.
För besvarandet af frågan, hvad vi lärt af utställningen, är nödvändigt att erinra något om, huru de svenska hoktryckarne deltogo i densamma.
Af Sveriges bokttyckare hade väl endast högst få någon erfarenhet om huru utställningar af tryckalster böra anordnas, då tiden för anmälan till deltagande i Stockholmsutställningen utgick. Allmänna Svenska Boktryckareföreningens uppmaning och erbjudan till de till utställning anmälda firmorna att utställa i en gemensam monter antogs för den skull af de fleste med tillfredsställelse. Det må räknas Boktryckareföreningens styrelse till stor förtjänst att den tog detta initiativ och att den förmådde tolf utställare att samlas inom en monter. Men tyvärr fans ej heller hos styrelsen tillräcklig erfarenhet om utställningar, eller måhända var det svårighet att erhålla lämplig plats — allt nog, nu efteråt måste erkännas, att den gemensamma monter, som särskildt tillverkades för boktryckarnes utställning, ej var den för exposition af boktr}Tcksalster lämpligaste. Man tänke sig i stället boktryckarnes utställning anordnad i en sådan afdelning som den af firman P. A. Norstedt & Söner disponerade! I en sådan hade funnits ypperliga väggplatser för uppsättande af planscher, litografiska arbeten och accidenser samt bordsplatser för framläggande af böcker; och dessutom behöfde ingen i en sådan afdelning placeras »på baksidan». Äfven 0111 en monter för en del utställningar behöfts förutom väggplatserna, hade en sådan väl kunnat placeras i midten af området utan att någon titställare förlorat därpå.
Särskildt berättigad är den anmärkning, som framställts mot de obetydliga och oåtkomliga platser, montern
Källa: Project Runeberg ·
