Sida 101
Holländska typer. 101
följden blef, att bokstäfverna blefvo grofva och svarta. Typerna blefvo under sådana förhållanden aldrig utslitna, och ehuru stilen måhända icke blef så vacker, var den dock alltid läslig, då bokstäfverna alltid visade hela linier. Af detta kan man förklara den popularitet de Elzevierska typerna ständigt åtnjutit. Dessa typer voro afsedda att i första rummet vara läsbara och de voro äfven, som T. C. HANsARrRD! säger, af en rent af »oförskämd hållbarhet».
Den allmänna smakens obeständighet illustreras genom det öde, som drabbade van Dycks stämplar, hvilka hamnade WamlentEnschedeésiego. Före år 1770 voro de alldeles ur bruket. En tysk stämpelskärare, JoHaAn MicHAEL FLEISCHMANN, kom från Närnberg till Amsterdam, där han arbetade för VAN DER PoTTE och Rup. WETSTEIN. Då Wetstein afgick med döden, öfvertog Enschedé hans stilgjuteri och förnyade det kontrakt med Fleischmann, som hans föregångare hade
Quousgue tandem abutere, Catilina, patientia nogtra? quamidia etiam furor iäte tuus noå elus bet? guem ad finem fefe effrenata jactabit audacia?
Nr. 54. — Philosophie Flamand. graverad af Fleischmann, 1743. Stilen gjuten efter matriser i Enschedés gjuteri.
ingått. Enschedé säger om denne stilgjutare, att allt sedan boktryckarkonstens uppfinning har icke funnits en så framstående stämpelgravör. Fleischmann företog sig att helt och
! LUKE HANSARD öfvertog 1800 John Hughs parlamentstryckeri i London, der han arbetat som sättare och faktor, och föranledde byggandet af ett nytt parlamentstryckeri, som utmärkte sig genom sin storlek och sin praktiska anordning. Han dog 1828. Hans äldste son, THOMAS CURSON HANSARD är författare till flere arbeten om boktryckarkonst och har icke blott i England verkat för konstens tekniska utveckling utan äfven gifvit impulser dertill i Tyskland. Bland hans arbeten kan nämnas Z7eatises on Printing and Typefounding, Edinburgh 1841.
Fleisch INMANNS
typer.
Källa: Project Runeberg ·