Sida 176
339
Multiplikation — Mumie
340
Jujas mumiekista. Omkr. 1400 t. Kr.
Multiplikatio'n (lat. multiplica'tio, mångfaldigande) av ett tal, multiplika'nden, med ett helt tal, multiplika'torn, sker genom att addera multiplikanden till sig själv så många gånger, som anges av multiplikatorn. Resultatet kallas p r o - d u' k t. Är multiplikatorn ett bråk, sker M. genom M. av multiplikanden med multiplikatorns täljare och division med dess nämnare. Är multiplikatorn negativ, får produkten motsatt tecken mot multiplikanden och samma siffervärde, som om multiplikatorn varit positiv. M. kan genom ett gränsförfarande utsträckas även till irrationella multiplikatorer samt vidare till komplexa tal, kvaternioner, vektorer m. m. — M u 1 tiplikationstabell, tabell, omfattande de 9 1. 10 första hela talens produkter med varandra. — Multiplikationstecken (• 1. X) sättes mellan två tal för att ange, att de skola multipliceras med varandra.
Multiplikati'v (av lat. mulHplica're, mångfaldiga), mångfaldigande, som betecknar mångfald.
Multiplika'tor (av lat. multiplica're, mångfaldiga). Fys. Se Galvanometer sp. 1035. — Matem. Se Multiplikation.
Multirotatio'n (av lat. mu'ltus, mycken, och rotation), mutarotation. Lösningar av sockerarter vrida polariserat ljus.
Vid upplösning av vissa sådana ämnen erhålles emellertid ej genast ett konstant värde på vridningen. Detta fenomen kallas M. och beror därpå, att sockret existerar i två former med olika vridningar. Vid lösning av den ena formen övergår denna så småningom delvis i den andra, och man erhåller en blandning av de båda formerna med en annan vridning än utgångsformen.
Multitubercula'ta, se Däggdjur.
Multrå, socken i Västernorrl. 1., jämte Sollefteå pastorat i Härnösands stift. 1,205 inv. — Invid Multrå kyrka och Ängermanälven ligger Multråberget med utsiktsplats.
Multscher [mo'llt-], Hans, f. omkr. 1400, d. före 1467, tysk bildhuggare och målare, mestadels verksam i Ulm. M., som huvudsakl. utförde altarskåp, tillhör de ledande tyska 1400-talskonstnärerna och står bland dessa främst i fråga om dramatisk uttrycksfullhet.
Mu'ltum, lat., mycket; skämtsamt i bet. förmögenhet. — M., non mu'lta (Non mu'lta, sed multum), mycket men icke mångahanda, citat från Plinius d. y., ofta begagnat om studier i bet. på djupet, ej på bredden.
Mulåsna (lat. mu'lus), se H ä s t d j u r sp. 1163.
Mu'mie (av arab. mu'inija,
Källa: Internet Archive ·