Sida 186
359
Murad — Murat
360
Tegelmur. Fr. v. Blockförband, kryssförband, vendiskt förband.
omsorgsfullt valda och en smula bearbetade, för att man skulle erhålla något så när jämna kvadrar och en skönjbar skiftsindelning. Så småningom börjar dock obearbetad gråsten av olika storlekar muras utan skiftsindelning (kyklopiskt förband). — Tegelmurar (jfr Tegel). Det i det baltiska området under medeltiden vanligaste tegelförbandet är m u n k - förbandet, där två löpare och en kopp o. s. v. läggas i samma skift. Det vendiska förbandet, där en löpare och en koppsten omväxla i samma skift, uppträder i Tyska ordens område redan pu, 1200-t. I Sverige och Nord-Tyskland finnas sporadiska exempel härpå från följande århundraden. Under 1500- t:s förra del synes det vendiska förbandet vara ganska allmänt i vårt land. Koppstenarna voro i regel hårdare brända och mörkare än löparna, varigenom en mönstring av murytan erhölls. Det vendiska . förbandet kallas efter tyskt mönster även polskt 1. gotiskt förband, spec. i byggnadstekniken (där det även benämnes beklädnadsförband), varvid munkförbandet benämnes vendiskt förband. I vår tid ha de medeltida tegelförbanden åter i vissa fall kommit i bruk. Under 1500-t:s sista fjärde-
Tegelmur. MankfSrband.
del tränger renässansförbandet igenom i Sverige. Löpare och koppstenar blandas här icke i samma skift, utan skift av enbart löpstenar, löp- 1. sträckskift, växla med dylika av enbart koppstenar, kopp- 1. bindskift. De vanligaste formerna av renässansförband äro blockförband, där alla löpstenarna ligga rätt över varandra, och kryssförband, där löpstenarna i vartaimat löpskift ligga rätt över varandra. — Som inner- och skorstensmurar förekomma i/o-stens M. av endast löpare, vilket kallas skorstensförband. För att öka M:s värmeisolering utföras numera ofta hålrumskonstruktioner i form av en dubbelmur med luftmellanrum.
Mura'd, fem turkiska sultaner, se T u r k i e t.
Mura'no [mo-], stad i Venetien, Italien, på ön med samma namn, invid Venedig. Domen, nybyggd på 1100-t., har samtida bysantinska mosaiker. M. var under medeltiden en betydande stad med ända till 30,000 inv. och hade berömd glasindustri (jfr G 1 a s - konst sp. 129S), som efter förfall åter börjat blomstra. 5,600 inv.
Murat [myra'], Joachim, f. 1767, d. 1S15, fransk fältherre, konung av Xeapel. Son till en värdshusvärd, inträdde ^M. vid revolutionens utbrott i armén och utmärkte sig bl. a. i Egypten. ^M. var en av Bonapartes medhjälpare vid statskuppen 1799 och förmäldes med dennes syster Caroline.
Källa: Internet Archive ·