Sida 187
361
Muratoris fragment — Murbruk
362
Han kämpade framgångsrikt i Italien ISOO och utnämndes 1S04 till marskalk. M. var Napoleons skickligaste kavallerigeneral. Under 1808 års spanska fälttåg förde M. överbefälet. S. å. upphöjdes han till konung av Xeapel. Hans strävanden att genom en självständig politik tillvarata detta rikes intressen bragte honom i konflikt med Napoleon. Under fälttåget mot Ryssland 1812 förde han dock befälet över kavalleriet och ledde arméspillrornas återtåg f. å. M. kämpade med lysande tapperhet vid Leipzig men övergav därpå kejsarens sak, dock utan att kunna rädda sin krona. Efter Xapoleons återkomst från Elba grep M. till vapen för honom i Italien men blev besegrad. Vid ett försök att återta Neapel tillfångatogs han och avrättades.
Muratoris fragment [moratå'-], en efter utgivaren, den italienske arkivforskaren L o d o - vico Antonio Murator i, f. 1672, d. 1750, uppkallad, i Milano funnen handskrift från 600 — 700-t., innehållande en för kanons historia viktig, trol. från omkr. 200 e. Kr. härrörande, tyvärr ofullständigt bevarad förteckning (på barbariskt latin) över böcker, som böra ingå i N. T.
Murbeck. 1. Peter M., f. 1708, d. 1766, präst av den äldre pietistiska riktningen, från 1731 verksam i Skåne, 1741 — 46 suspenderad, därefter verksam i Sthlm, 1761 kyrkoherde i Fridlevstad, Blekinge. Han grundade i Sthlm Murbecks inrättning för fattiga flickor, som trädde i verksamhet 1749 och urspr. var friskola för fattiga barn. Den har numera, sedan 1920 under namnet Murbeckska stiftelsen, till uppgift dels att sörja för fattiga flickors upp-
Joachim Murat. Mftlning av Frangois Gérard.
fostran, dels att lämna understöd åt äldre fattiga kvinnor, tillhörande Sthlms kommun. — 2. Svante M., f. 1859, botanist, prof. i Lund 1902—24, har företagit forskningsresor, bl. a. till Algeriet och Tunis, gjort viktiga studier över apogami samt utgivit systematiska arbeten m. m.
Murbruk, bindemedel för sten i ett murverk; användes även för behandling av väggar (se Puts). Vid murning förekommande M. utgöres i regel av cementbruk, kalkcementbruk (se d. o.) 1. kalkbruk (se d. o.). Cementbruk e t beredes av cement, sand och vatten, varvid på 1 del cement vanl. tas 3 ä 4 delar sand. Om man vill åstadkomma ett särskilt hållfast och vattentätt cementbruk, tas 1 del cement på 2 delar sand. Vid beredning av cementbruket blandas först cementet och sanden väl med varandra, varefter vatten, motsvarande c:a 15 å, 30 % av den sammanlagda volymen av cementet och sanden tillsättes. Cementbruket hårdnar på c:a 1 timme. Cementbruket är
Källa: Internet Archive ·